Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Månskenssvärmeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MÅNSKENSSVÄRMERI. 125
icke redan är förderfvad, ty, såsom redan anmärkts, vilja vi
hos de föremål, med hvilka vi ständigt komma i beröring,
iakttaga en mångfald af förändringar; förändrar sig icke
leksaken af sig sjelf, så ombesörjer barnet dessa förändringar.
Men denna omvexling bestod i tingens olikhet bredvid
hvarandra, den företedde inga förändringar, som försiggingo
inför åskådarens ögon. Vidare voro dessutom olikheterna
spridda och trängde först efter mångfaldiga vandringar rätt
tydligt in i medvetandet. Aktgifvandet på landskapets natur
är derför också först högre kultiverade folk förbehållet.
Men annorlunda -förhåller det sig med månen. Dess milda
ljus tillät att skåda honom i ansigtet och här kunde äfven den
råaste iakttagare dag för dag varseblifva tydliga förändringar,
en påfallande gestaltvexling. Med lifligt deltagande följde
vildens öga månljusets aftagande efter fullmånen, och när nu.
slutligen sista spåret deraf försvann, så måste han länge, och
väl ej utan ovisshet, bida hans återkomst på aftonhimmelen.
Blott sålunda varder den glädje begriplig, med hvilken vilden
helsar månskärans återseende efter nymånen. Redan efter
kort tid kunde man förutsäga alla dessa förvandlingar, första
spadtaget till uppförandet af den äldsta och mest upphöjda al
alla vetenskaper var taget.
Vilja vi skaffa oss en inblick i de idéer, som funnos vid
menniskoslägtets början, så behöfva vi blott i vår tid se oss
omkring bland de folk, som ännu stå på ett mycket lågt
trappsteg af kultur, och då finna vi det märkvärdiga
sakförhållandet, att de minst civiliserade stammarne ställa månen högt
öfver solen, medan det jemnbördiga dyrkandet af båda himla-
för vårt natnrfilosofiska tänkande. Då, enligt resultatet af den engelske
vetenskapsmannens forskningar, rörelser, miner och åtbörder hos menniskor
och djur, för hvilka rörelser, miner och åtbörder vi nu mera ej kunna
tänka oss något ändamål, dock en gång haft sin medvetna bestämmelse
och således vid den tiden voro resultat af en viss öfverläggning och
förståndsverksamhet ; huru mycket’- mer måste icke detta då vara fallet med de
olika folkens vanor och böjelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
