- Project Runeberg -  Stjernor och menniskor /
134

(1887) [MARC] Author: Rudolf Falb Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Månskenssvärmeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

134 MÅNSKENSSVÄRMERI.

De öfriga regionerna té sig mer och mindre hvita, likväl
så att förmågan att reflektera ljuset hos en viss trakt, såsom
förhållandet äfven är med de mörka fläckarne, ej nndergå
någon märkbar förändring. Tager man likväl kikaren i hand,
så iakttager man derjemte fyra olika slags ytf ormationer:
bergkedjor, ringbildningar, strålsystem och rännor.

Bergkedjor. Före och efter fullmåne visa sig alltid i
närheten af ljusgränseii talrika skuggor, hvilka med fasens
fortskridande, alltjemt ändra läge och längd, så att man deraf
med säkerhet kan. sluta till ytans upphöjning, hvarigenom de
framkallas, så snart de öfver hufvud äro nog stora att med
astronomiska mätinstrument kunna bestämmas. Vid fullmåne,
när solen står lodrätt öfver den från jorden synliga trakten,
försvinna helt och hållet dessa skuggor, hvilka i så hög grad
bidraga till den behagliga omvexlingen och det karakteristiska
utseendet af ett månlandskap. Det är derför ett misstag,
hvartill de oinvigde vanligen göra sig skyldiga, att tro det vara
lämpligast att betrakta månen med kikare, när han befinner
sig i nedan.

Genom dessa skuggor har man vunnit den kunskapen, att
det på månen liksom på jorden finnes väldiga bergkedjor,
hvilkas uppträdande märkvärdigt nog nästan utan undantag
inskränker sig till »hafvens» kanter. Sålunda sträcka sig tre bergkedjor
bågformigt omkring vestra kanten af Mar e Imbrium under namn
af Apenninerna, Kaukasus och Alperna. På den andra kedjan
finnas toppar, som uppnå en höjd af ända till 17,000 fot.

Dessa mätningar af månbergen kunna ej som på
jorden tagas från en gemensam nivå, enär en sådan saknas
derstädes. Här förstås sålunda alltid höjden öfver närmaste
omgifning. Man har tre sätt att mäta månbergens höjd.
Befinner sig ett berg omedelbart invid månskifvans rand, så att
periferien på detta ställe ej är fullkomligt cirkelrund utan
förefaller vågig, så kan upphöjningen öfver omgifningens nivå
direkt uppmätas. I hvarje annat fall måste man. vänta, till det
föremål, man vill mäta, kommer att befinna sig i närheten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernor/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free