Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Jordens vandring genom spillrorna af kometen Biela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JORDENS VANDRING. 177
resumén: »Vi korsade oss med fragment af kometen Bielas
hufvud» var den allmännaste och den enda formeln man hade
att fastställa, hvilken i sig innefattar hvarje i dessa frågor
förekommande fall.
Man inser genast att lösningen af det allmänna
problemet står i det närmaste samband med afgörandet af det
speciella fallet den 27 november.
Nu hafva vi under nämnda dagar genom en originell
tanke af direktören för observatoriet i Göttingen, hr
Klinker-fues, otvifvelaktigt ryckt lösningen ett steg närmare. Detta
vakna hufvud gaf sig ej tillfreds med att egna svärmen af den
27 november sin uppmärksamhet blott så länge han
sysselsatte det jordiska ögat, utan han förföljde den med själens öga
ännu låogt utanför jordatrnosferen och ledsagade honom åter
tillbaka ut i verldsrymden. Denna artighet blef ej utan
vigtiga följder.
Vi hafva ofvan nämnt, att man geiiom iakttagande af
enskilda stjernfall har noggrant lärt känna den punkt af
himmelen, från hvilken hela svärmen kommer. Det antages
dervid, att svärmen under sin gång genom jordatmosferen
beskrifver en rak linie, och för den korta tid fenomenet varar
är detta antagande äfven riktigt. Deraf följer, att
förlängningen af denna raka linie åt det håll, hvaråt svärmens flygt är
riktad, skall utgöra den vägvisare, som för oss angifver,
hvarest svärmen under kort tid efter stjernfallet bör i sin helhet
varseblifvas på himmelen. Den ifrågavarande punkten måste
ligga nästan midt emot radianten. Klinkerfues begagnade
denne vägvisare; men då denne leder till en punkt, som från
europeiska Observatorier ej rätt väl kan observeras,
telegraferade han den ,30 november till Pogson i Madras och uppgaf
för honom den .trakt på himmelen, mot hvilken han- borde
rikta sitt teleskop. Telegrammet anlände via Ryssland efter
l timme 35 minuter till Madras. Den l december på
morgonen omintetgjordes dock hvarje försök af moln och regn;
den 2 december hade utsigten ej förbättrat sig. Men när
Stjernor och Menniskor. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
