Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KOMETERNA. 215
liar jag den 12 december 1868 teleskopiskt iakttagit å det
präktiga ljusband, som en stor meteor (eldkula) lemnade efter
.sig. Hos meteorerna utför atmosferens motstånd samma aibete,
som solens värme och elektriska repulsion utför i fråga örn
kometerna; effekten är i båda fallen densamma.
Sålunda verka på kometkärnan olika krafter, men alla i
samma riktning: att upplösa och förströ dess beståndsdelar.
Fig. 33.
Kometen 1861 II, den l juli och den 3 juli vid 60-faldig förstoring,
enligt W. Tempel.
Det betydliga solvärmet förenar sig med dess ringa massa för
dtt nedbringa smådelarnes konsistens till noll, och
repulsions-<elektriciteten sörjer för, att de uppluckrade delarne afsöndra
sig snabbt från hvarandra och fördunsta i verldsrymden. På
.detta sätt skola de redan nämnda delningarne synas oss lika
litet obegripliga, som det kan förvåna oss, att flera kometer
kunna röra sig bakom hvarandra, ofta på små afstånd i en
och samma bana. Ar 1867 har Hoek i Utrecht fäst
uppmärksamheten på, att kometerna 1857 III, 1857 V och 1867 III,
hvilkas banor löpa helt nära hvarandra, korsa hvarandra i stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
