Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
220 KOMETEENA.
ett bredt gult fält, så snart ett fast stycke natron glöder och det
omgifves af ångor, som likaledes innehålla natron; dubbellinien
skall deremot visa sig gul på mörk grund, så snart
natrouån-gor äro för handen. Detta slags kemiska analys är så
känsligt, att om till exempel i ett skålpund luft innehålles 20
milliondelar natron och man deri tänder ett ljus, så visar sig ändå
den gamla dubbellinien i lågan och förråder luftens
nät-ronhalt.
Sålunda inses, huru man af spektret kan sluta sig till ej*
blott kroppens tillstånd, om han är fast, flytande, gasformig
eller blandad, utan äfven till de enskilda ämnen, af hvilka
han består. Vår sol gifver, liksom fixstjernorna ett spektrum
af det andra slaget. Allt hvad som belyses af solen och som
varder synligt endast genom detta lånade solljus, såsom
planeterna och månen, visar solspektret. Tyvärr har sedan
spek-tralanalysens upptäckt ännu ingen stor komet, såsom till
exempel den af år 1858, visat sig och blott af en sådan individ
är ett vackert och skarpt spektrum att vänta, hvilket, på
samma gång det är lätt att undersöka, skulle gifva oss
bestämda upplysningar om de ämnen, hvaraf kometerna bestå.
De flesta af de nio hitintills undersökta kometernas spektra
voro dubbelspektra; det första slaget visar sig nämligen
samtidigt med det tredje: ett blott svart, kontinuerligt
regnbågs-baiid, tillika med några få färgade linier.
Det svaga kontinuerliga spektret är sannolikt
solspektret, hos hvilket vi. i följd af dess svaghet, ej längre kunna
iakttaga de mörka linierna, och skulle antyda att kometerna
till minsta delen lysa med lånadt solljus. Det starkare
spektret åter bevisar, att kometljuset till största delen härrör
från glödande gaser. Med mindre säkerhet kunde frågan af
hvad ämne kometerna bestå, besvaras af dessa liniers läge.
Till de klaraste af de nio meraiiämnde kometefrna hör den
andre kometen af 1868 (Winneckes komet). Hans linier
sam-manföllo, såsom redan nämndt, mycket nära med dem som
visas af kolvätets spektrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
