Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Sammanhang mellan kometer och stjernfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMMANHANG MELLAN KOMETER OCH STJERNFALL. 263
Deraf framgår, att meteorerna ej uppslå i vår atmosfer, i
hvilket fall en sådan hastighet ej vore möjlig.
Men hvad blir följden, när en främmande kropp med så
stor hastighet intränger i vår atmosfer? Vi veta från
företeelserna i det dagliga lifvet, att hvarje rörelse vid sitt hämmande
alstrar värme. Så upphettas Jernet under hammarens slag,
emedan den sistnämndes rörelse mot det hårda underlaget erfar
motstånd, ett hämmande. Så upphettas två hastigt mot
hvarandra gnidna trädstycken, ända till dess de fatta eld, emedan
rörelsen här hämmas af friktionen, o. s. v. Ju hastigare rörelsen
är, desto större är det värme, som uppstår af dess hämmande.
När nu de snabbt framilande mörka meteorerna genom
atmos-ferens motstånd hindras i sin rörelse, så mfete de med sin
förenämnda planetariska snabbhet antändas och derigenom
blifva för oss synbara. Är meteoren liten, så kan den brinna
upp helt och liållet. Större meteorer lida genom affjällning af
brinnande beståndsdelar å ytan en förlust till < sin massa. Så
finna vi ofta ännu en stund efter uppblossandet af en klar
meteor ett ljust band i form af en rak linie, som dock snart
kröker sig och rör sig .vidare. Författaren har sjelf haft
tillfälle att öfver en qvart timmes tid iakttaga dej: lysande spåret
af ett stjernfall. Detta spår är ingenting annat än de i
jord-atmosferen efterlemnade glödande beståndsdelarne af meteoren.
Är loppet af en stor meteor riktad helt och hållet eller nästan
mot jorden, så skall han, innan han fullständigt fördunstar,
nedfalla på jorden i form af en meteorsten. Deraf den stora
hetta, som man iakttagit hos meteorstenarne ofta långt sedan
de träffat jorden, samt den slaggartade ytan, medan den inre
strukturen visar stor regelbundenhet.
Det andra beviset för dessa småkroppars kosmiska ursprung
är hos en stor del af dem deras
J)) Periodiska återkomst.
Vi hålla oss exempelvis (liksom öfver hufvud i hela
af-handlingen) till novembersvärmen. Om meteorerna ej tillhöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
