Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Kalendern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KALENDERN. 303
måste äfven omloppstiderna åtminstone i allmänhet redan vara
bekanta, så att man af deras olikhet kunde bedöma planeternas
olika afstånd. Man slöt redan då ganska riktigt från en längre
omloppstid till ett större afstånd. Långt förut gälde Jupiter
(Zeus) såsom den planet, hvilken hade den längsta
omloppstiden och alltså stod högst öfver jorden; man dyrkade honom
derför såsom den öfversta guddomligheten. Den mindre l
ögonen fallande och sig långsamt rörande Saturnus igenkändes
först senare såsom planet och (då man nu genast såg,.att
dennes omloppstid öfverträffade äfven Jupiters) gjordes han till
Jupiters fader. Då hans till nära 30 år uppgående omloppstid
omfattade den största af då kända himmelska perioder, fick
han såsom »Kronos» representera tiden öfver hufvud. I följd
af denna sena upptäckt af hans planetara karaktär kallade
fenicierna honom Setoro, hvilket ord stammar från det
semitiska satara, d. ä., vara förborgad, och senare förvandlades till
Saturnus. Kaldéerna kallade honom Bel-Itan, d. ä. »den
gamle Baal» i motsats till den redan förut såsom Baal
dyrkade Jupiter, hvilken man redan i följd af hans glans (på
sanskrit pal) ej kunde detronisera. Derigenom varder nu klart,
hvarför dyrkandet af Saturnus såsom Moloch, Camos o. s. v.
blomstrade företrädesvis hos de folk, hvilka vi hafva att tacka
för 4e äldsta iakttagelserna af stjernorna. Allt hvad här
meddelats hänför sig dock företrädesvis till presternas mysterier;
för det i de astronomiska mysterierna ej invigda folket gälde
solen såsom Baal.
Såsom den äldste guden, d. ä. den aflägsnaste, högst
stående planeten egnades åt Saturnus dagens förste timme och
uppkallades efter honom: veckan började med Saturnus dag, d. ä.
lördag1 (tyska Samstag, eng. Saturday). Andre timmen af
denne dag beherskades af den näst under varande planeten
Jupiter, den tredje timmen af Mars och så kommo alla sju
1 Svenska lördag, sammandraget af lögerdag, af löga, bada, emedan
våra förfäder badade den dagen. öfvers, anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
