Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Kalendern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
310 KALENDERN.
nämnda medelomloppstid (29 Va dagar). Denna inrättning kom
så temligen i bruk hos alla civiliserade folk i forntiden.
Långt större svårigheter erbjöd det att fastställa antalet af
de månader och dagar, som ett solar skulle innehålla, då
härtill erfordrades en på timmen noggrann kännedom om solens
omloppstid. Hos denna himlakropp kunde man icke, liksom
hos den mildt strålande månen, direkt iakttaga återkomsten
till en viss stjerna och derigenom bestämma årets noggranna
längd. Och dock är en möjligast noggrann kännedom om
denna återkomst nödvändig, om kalendern skall förblifva i
varaktig öfverensstämmelse med det genom solen reglerade
naturlifvet.
Största betydelsen hade denna kalenders reglering efter
solåret för Egypten, der den vid en viss bestämd årstid
inträdande Nilöf vers värn ningen betingade befolkningens välstånd.
Man hade der lärt känna framträdandet af Sirius (den klaraste
fixstjernan) ur solstrålarne, d. v. s. dess synligvardande vid
tiden för dagbräckningen i öster, såsom det pålitligaste förebudet
till den annalkande Nilöfversvämningen och antagit det samma,
på grund af den praktiska vigten af denna tidpunkt, såsom
signalen till början af ett nytt åkerbruksår. Derigenom
uppstod nu uppenbarligen hos detta folk först den frågan, huru
inånga dagar förflöto från den ena apparitionen af Sirius till
den andra eller huru långt solåret var. Ty liksom man en
gång sökte ersätta den direkta iakttagelsen af nymånens skära
genom förutberäkning af denna företeelse, så måste i den
gamla kulturstaten Egypten den önskan redan tidigt hafva
uppstått hos presterna att kunna förutsäga för folket dagen för
Sirius’framträdande. I de äldsta, säkerligen förhistoriska tiderna,
hade man antagit, att mellan två sådana apparitioner förflöto
i rundt tal 360 dagar. I enlighet dermed indelades året i 12
månader, så att på.hvarje månad’ utan åtskilnad kommo 30
dagar. Här låg uppenbarligen å presternas sida den afsigten
till grund att så godt sig göra lät bibehålla månens lopp
såsom underafdelning af året. Så småningom måste det dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
