Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Kalendern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
338 KALENDERN.
sju dagar efter påskfullmånen. Så hafva vi t. ex. för 1882
epakten XI, vid hvilken i förestående tabell befinnes den 2
april med bokstafven A; då denna på samma gång äfven är
söndagsbokstaf, så har man att gå 7 dagar vidare och kommer
så till den 9 april.
Vid ett skottår med två söndagsbokstäfver kommer
gifvetvis blott den senare i betraktande. Med påskfullmånen förstår
man den förste fullmånen efter vårdagjemningen, hvilken senare
antages alltid inträffa den 21 mars, ehuru detta astronomiskt
ej slår alldeles fullkomligt in.
De bestämmande former, på hvilka påskberäkningen
grundar sig, uppstäldes på kyrkomötet i Nicaea år 325 sålunda:
1. Påsken skall alltid firas på den söndag, som följer på
första fullmånen efter vårdagjemningen.
2. Inträffar denne fullmåne sjelf på en söndag, skall
påsken firas på näst följande söndag.
3. Vårdagjemningen skall städse utsättas till den dag, på
hvilken den i verkligheten egde rum år 325.
4. En norm, enligt hvilken påsken aldrig får firas
samtidigt med judarnes Passah-högtid är ej vorden
allmänt genomförd.
På grund af de meddelade beräkningsföreskrifterna kan
påsken aldrig inträffa före den 22 mars och aldrig senare än
den 25 april. Af drager man 46 dagar från påskens datum,
så erhåller man askonsdagens datum.
En särdeles elegant metod att utan kännedom om epakten
och söndagsbokstafven kunna beräkna påsken har den berömde
astronomen Gauss uppfunnit. Såsom exempel för 1882
uppställa vi först schemat för denna metod och lemna sedan
förklaringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
