Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. E pur si muove
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XVI.
E pur si muove.
På verldsutställningen i Wien år 1873 hade Portugal, det
lilla land, »om hvilket man minst talar», först fullbordat sin
toalett och öppnade sålunda, åtminstone till tiden, den stora
årsmarknad, som ersätter de så småningom försvinnande messorna,
med ett »E pur si muove». Och hur skulle man äfven
bättre kunnat begynna nationernas allvarliga täflingskamp, än
med det bevingade ord, som – ehuru mer än en gång historiskt
betvifladt – dock ostridigt är vordet typiskt för alla folk
på jordklotet och som i alla tider skall prunka som banérdevis
öfver allt, der man bär fanan högt i kampen mot ihärdiga
fiender till den i naturen uppenbarade sanningen.
»Och ändå rör hon sig!» så ropar en liten pendel vid ingången
till den portugisiska afdelningen emot oss, en oansenlig
tingest, på hvilken man sannerligen ej kan se dess »verldsrörande»
betydelse. Ty med samma rätt som Maupertius efter
gradmätningen i Lappland, genom hvilken han var den förste
som direkt bevisat jordens afplattning, kunde under sin bild sätta
de stolta orden: »J’ai comprimé la terre – Jag har
sammantryckt jorden» – med samma rätt kunna vi säga om pendeln
– som först lemnat oss direkta bevis för jordens dagliga
rotation – den har satt jorden, vår verld, i rörelse.
Men icke blott vår verld utan hela verlden, universum,
har för sin lagbundna rörelse och derigenom sin existens –
ty utan rörelse intet kosmos – att tacka denna hemlighetsfulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
