Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur högsätet. Det är ödets vilja. Det är utvecklingens
gång. Ingenting kan hejda den.
Margaret. Men den kan fördröjas.
Knox. Du och jag ä’ bara halmstrån mot den. Vi
kunna inte hejda den lika litet som ett par halmstrån
kunna hejda tidvattnet. Vi betyda ingenting — utom
för varandra, och för varandra betyda vi hela världen.
Margaret (sorgset och ömt.) Hela världen och
odödligheten tillsammanstagna.
Chalmers (infaller.) Trevlig situation, att sitta här och
höra en främmande karl fria till min hustru på
sociologiskt språk och vetenskaplig slang. (Margaret och Knox
höra ej på honom.)
Knox. Jag längtar så efter dig.
Margaret (förtvivlad.) Å, det är så svårt att göra det
rätta.
Knox. (ivrigt.) Han vill nödvändigt ha breven. Avstå
dem för Tommy. Han ger dig Tommy för dem.
Chalmers. Nej, absolut nej. Om hon vill ha Tommy,
kan hon stanna, men hon måste lämna ut breven. Om
hon vill ha er, får hon gå, men hon måste lämna ut
breven.
Knox (bedjande.) Margaret.
Margaret. Fresta mig inte, Howard. Det är svårt nog
som det är.
Chalmers (reser sig.) Jag har fått nog av det här.
Saken måste göras upp och det överlämnar jag åt er,
Knox. Gå på med edra kärleksförklaringar. Men jag
vill inte höra dem. Jag kanske — hm — stör och hindrar
er från att brinna. Ni två måste komma på det klara,
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
