Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
— Nej, jag vet inte, att det var orätt av dig att
säga om honom, vad du sade.
— Men du kommer att veta det, när jag berättat
dig, vad som hände redan dagen därpå
Hon talade då om brevet och upprepade hela dess
innehåll, såvitt som det angick George Wickham.
Vilket slag detta var för stackars Jane, som gärna
skulle ha velat leva sitt liv utan att tro, att det i
hela människosläktet fanns så mycken ondska, som
här var samlad hos en individ. Ej heller kunde
Darcys rättfärdigande av sig själv, huru mycket det
än gladde henne, trösta henne för en sådan
upptäckt. Hon sökte med största allvar visa
sannolikheten av ett misstag och fritaga den ene från skuld
utan att kompromettera den andre.
— Det gar inte, sade Elisabet, du kan aldrig
bevisa bådas oskuld. Gör ditt val, men du måste nöja
dig med att taga endast den enes parti. Omdömet
om dem har ju varit ganska växlande på sista tiden,
men endast en av dem kan vara en god man, och
jag för min del är böjd att tro, att det är mr Darcy,
men du får tro vad du vill.
Det dröjde en god stund, innan Jane kunde
frambringa ett leende.
— Jag vet inte, om jag någonsin känt mig så
smärtsamt berörd, sade hon. Wickham så dålig!
Det är hart när otroligt. Och stackars mr Darcy!
Kära Lizzy, tänk bara, vad han måste ha lidit!
Vilka svikna förhoppningar! Och så medvetandet
om din dåliga tanke om honom! Och att ha något
sådant att berätta om sin syster! Det är verkligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
