Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ödesdigra klyftan eller rikedom och fattigdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
största andliga fattigdom och leder slutligen till evig ruin.
»Rikedomen», säger en författare, »medför oftast en stor
börda: sorgens börda vid förvärvandet, ångestens vid
bevarandet, frestelsens vid begagnandet, smärtans vid
förlorandet och till slut den sista räkenskapens börda, som
är den tyngsta utav alla.»
En stor dårskap.
Det är därför dåraktigt att tro, såsom många, ofta fattiga,
göra, att materiell rikedom medför blott fördelar och
innebär den lycka, som människan skall göra till sitt livs mål.
Girigheten, som ofta är förenad med rikedom och
rikedomars förvärvande, är »en rot till allt ont». Den girige får
aldrig nog, blir aldrig nöjd, än mindre lycklig. »Fattig
man fattas något, den girige allt.» Ofta i sin överdrivna
sparsamhet förnekar han sig till och med livets nödtorft
och lever, även i lekamligt avseende, ett eländigt liv —
för att sedan överlämna sin rikedom åt andra, ofta åt
sådana, som förslösa den till sitt eget fördärv.
Vi erinra oss den rike »dåren», om vilken Kristus talade.
Sedan denne dåre ägnat hela eller största delen av sitt
liv åt blott detta ena: förvärvande av rikedomar, tänkte han
göra sig goda dagar, äta, dricka och vara glad. »Men Gud
sade till honom: Du dåre, i denna natt skall din själ
utkrävas av dig; vem skall då få, vad du har samlat i
förråd? Så går det den, som samlar skatter åt sig själv men
icke är rik inför Gud» (Luk. 12:19—21). Den vise
mannen säger: »Ett bedrövligt elände, som jag har sett under
solen, är det, att hopsparad rikedom kan bliva sin ägare
till skada» (Pred. 5:12). »Den som förtröstar på sin
rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola
grönska likasom löv» (Ords. 11:28). Och profeten säger: »Lik
en rapphöna, som ruvar ägg, vilka hon icke själv har lagt,
är den, som samlar rikedom med orätt; i sina
halva dagar måste han lämna den, och vid sitt slut skall
han stå såsom en dåre» (Jer. 17:11).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
