Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hitom döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORMTIDER
tade pa allvar för att du inte skulle samtycka
till att upprepa en lycka som vi skapat oss med
våra varelsers alla resurser. Visserligen fann
jag något lugnande i tanken på det ihär-
diga motstånd du gjorde in i det sista för hvarje
gång min åtrå omhvärfde dig och den djupa,
berusande kvinnligheten i din själfuppgifvelse, då
du dock lät dig öfvervinnas. Men jag fann äfven
andra tecken. Du ville inte kalla mig för du.
Du påstod, att du inte tyckte om ordet du, och
du kallade mig sedan när vi språkade, flera
gånger ni utan att synas märka det. Det lät
verkligen så oafsiktligt, liksom om så fort du
var kommen till dig själf, den naturligaste synen
på mig var den hvarmed man betraktar en ut-
sikt... Jag kände mig som en del af staden
n
I
P
för dig...
1
Hur annorlunda var det inte då med mig!
Så djupt hade jag redan legat i din famn
att det var mig omöjligt att mista känslan
däraf. Såsom en varm, skön dräkt bar jag
öfver mitt hröst trycket af dina former. Jag
kunde inte glömma ens för en sekund hur helt
min du varit, då du tryckte dig intill mig
SI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
