Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svarta svalg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
ST ORMTIDER
När jag lämnade honom var jag upprörd
och lofvade att vi skulle komma in snart båda
två och pigga upp honom. Jag förstår nu att
det var förhastadt. Jag anade inte, att jag så
ogärna skulle vilja in till staden för nöjes skull.
Jag vet ju, att staden verkar som en rusdryck
på mina sinnen. Och man riskerar också att
möta så många . . . Där går ännu en varelse
kvar, som jag afsagt mig. Det är icke Wanda
jag menar, nej, det är mig själf jag tänker på
sådan jag var då jag älskade henne. Jag tycker,
att jag ännu lefver kvar däruppe i mitt rum vid
den bullrande kärleksgatan såsom vi kallade
denna stråkväg för det glada lifvet som ledde
förbi min port. Det är väl sant, att jag för ett
tynande lif däruppe. Jag ser mig så blek som
jag var i våras sedan jag lyckats bryta med
henne. Nu tycker jag att det bara behöfdes, att
jag mötte henne igen för att allt mitt friska
blod skulle råka i svallning och min landthälsa
göra mig identisk med mitt gamla jag.
Vår brytning skedde icke fullt så lugnt och
förståndigt, som jag hade önskat för att få den
riktigt säker och afgörande. Det var på lång-
ra
II
n
IJj
111
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
