Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svarta svalg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
i
I 81
8 VAR TA SVALG
»Nå, hvilken väg för fram?» hånskrattade
han, och så blef det mörkt omkring mig. För
den gången var jag räddad, men min diplomati
sviker ibland, är jag rädd. Ty så är det verk-
ligen med mig att jag tidvis får droppens lust
att söka till större vågor. Så är det med mig
att jag tidvis får ett osläckligt begär att samla
alla droppar af mitt blod som en gång brunnit
och bilda en jätteeld i hvilken jag skulle smälta
ner till urämne, och då skulle jag ropa så att
det skallade det enda af språkets ord som för
mig är förintelseformeln, pukslaget vid hvilket
allt hvad murar beter störtar bort och allt för-
van dias. Det är solbaf, jag skulle ropa.
Jag förmodar, att universum, som måste ha
något medvetande af mig eftersom jag är en del
af universum, måste glädjas åt att jag känner så
där våldsamt. Därför sade jag också till Thord
Bre i förmiddags i det jag tänkte på mitt, fastän
han trodde jag tänkte på hans:
»Tror du inte, att när det stormar i viken
vid Biscaya eller vid la Manche, Atlanten njuter
och skrattar med hvita tänder mot Amerikas
kuster!»
.
s
1
1
i
s
I
I
i
H
ti
1
i
■l!
123
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
