Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej tili sinnes, huru lätt andas man icke här, der
alit är fritt från reglementerande polisvälde, der
sjelfva husen satt sig på tvären mot någon som
helst ordning, der Haussmans och Napoleons ord-
nande hand icke kunnat åstadkomma mer än en
liten tillstymmelse tili boulevard. Med ett ord,
man kommer från 19:de århundradets stad tili en
fransk småstad med hundratusen innevånare, men
denna småstad, också den, har engång värit en af
brännpunkterna i den menskliga odlingens historia;
ty i konstens blad intager JSTormandiet och dess
hufvudstad ett ram, så vigtigt, som knappast nå-
gon annan ort på denna sidan Alperna.
Det är med gothiken som med den Lionardiska
skolans leende qvixmofigtirer. Hos mästarens ma-
donnor, hos hans la belle ferroniere och några an-
dra porträtt, är leendet hänförande; det rycker oss
med sig, detta goda, intelligenta, om sig sjelf knap-
past medvetna löje. Hos hans elev Luini är leendet
ännu älskligt, om också stundom intetsägande, och
sedän hos Salario och Beltrafio är det conventionelt,
tråkigt och tillgjordt. I Saint Denis, i Sainte Cha-
pelle, i Rouens gamla kathedraler huru förtju-
sande är icke det 13 århundradets gothik. I Köl-
ner-dömen och i flere andra af de tyska templen
verkar den redan kyligare, och under flamboyant-
stilens tid (gothikens sista utvecklings stadium)
skänka de flesta af dess skapelser oss endast orna-
ments- och dekorationsstycken. En hvar, som viii
lära kanna denna stil, hvilken så orätt kallas go-
4 EOUEN OCH DESS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
