Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 2. Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
uppmuntrades och framdrefs af det exempel
Öhlen-schläger i Danmark nyss förut gifvit af en sådan
nationell, nordiskt romantisk poesi till motsats mot den
baggesenska periodens kosmopolitiskt moralsatiriska
vitterlek. Nog af! Geijer tog mannamod till sig och
begynte år 1811 sin bekanta tidskrift för poesi och
prosa, benämnd „Iduna44, hvilken genast ådrog sig
stor uppjnärksamhet och hvilken varit af väsendtligt
inflytande på hela vår sednare skönlitteratur.
I „Iduna44 framlade Geijer det bästa han,
öfver-hufvud taget, alstrat i poetisk väg, „Den sista skalden64,
^Vikingen44, „Den sista kämpen44, med flera stycken i
enahanda tonart, hvilka alltid skola räknas till den
svenska vitterhetens dyrbaraste klenoder. Hvad som gaf
dem en så stor popularitet och derigenom på visst sätt
satte Geijer i ett enda tag framför hela den fosforistiska
skolan, var den individuella karakter af gammalt
nordiskt allvar och enkelhet, som utmärkte denna poesi;
det doftade furuskog ur dessa geijerska romanser, man
kände igen sig deri, något som man icke med bästa
vilja i verlden kunnat göra i den fosforistiska
töcken-verlden; man kände igen sig, att man var i det gamla
kära norden, bland fjellar och sjöar, bland okonstlade
trastar och bland sitt eget folk.
Geijer hade först af alla de yngre poeterna anslagit
en sann hemlandston, som skulle vibrera genom hela
nationens hjerta, och han hade dermed gifvit signalen
till en hel ny poetisk litteratur. Man skulle kunna
karakterisera detta geijerska slags vitterhet med de ord,
hvarmed han sjelf uti sitt herrliga poem: „Manhem44
beskrifvit den gamla tidens odalman.
Geijers skaldekonst är sjelf denna odalman, denna
man för sig, som försmår hvad främmande länder
erbjuda, som plöjer med egna händer sin egen mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
