Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 5. Franzén. -- Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ens sekreterare under en längre följd af år, författade
han en stor mängd officiella lefnadsteckningar i form
af ^Äreminnen44 öfver mer och mindre märkvärdiga
svenska män; välviljan har gjort sig till en pligt att
alltid i dessa Franzéns biografiska tal finna något, som
man kallat „ enfaldens vältalighet44. Hvarför icke?
Franzén hade samma fel, som funnits hos så många
blott ensidigt utrustade författare före honom och väl
skall anträffas hos andra efter honom, att icke känna
sig sjelf nog för att förblifva vid sin kallelse. Den som
skrifvit den „Gamla knekten44 och de intagande
gångerna till Selma44 skulle efter en noggrann
sjelfunder-sökning antingen ha fortfarit i samma art eller
tystnat; i stället derför försökte Franzén sig oupphörligt
i nya genrer och famlade efter mål, som han icke
kunde nå. När han icke gjorde hjeltedikt, gjorde han
— charader, och när han tröttnade vid charader, gjorde
han rimmad polemik emot de liberala tidningarna och
mot den trefaldt ogudaktiga filosofien. Att all denna
vrede mot en nyare tid och dess förkämpar kom från
en biskop i Hernösand, skulle icke egentligen
förundrat någon mer, än att en dylik kom från biskopen i
Vexiö, och biskoparna i allmänhet hafva i sådant
afseende vänjt oss vid mycket, men att det kom från
den liljeblida författaren till „Menniskans anlete44,
skandaliserade många och bedröfvade ännu fler.
Lyckligtvis minnes man ej ens numera, efter förloppet af blott
några decennier, titlarna på dessa versifiserade
förargligheter, och föröfrigt är det gudskelof icke kändt att
af detta slags bett någon menniska ljutit döden.
J. O. Wallin bär detta namn snarast som Svea
rikes erkebiskop, som embetsman, patriot, organisatör,
— ty han egde jemte sitt vittra snille äfven ett
reformerande och ordnande praktiskt, och han kunde ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
