Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 6. Efterklangspoeterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
en salut för denna poet, hvilken i alla fall är en
litteratör af värde! I sin ungdom var han så till vida
en af göterna, att han i „Iduna“ införde några smärre
lyriska försök, och han har alltid bevarat en viss
förkärlek för våra äldre minnen, hvilken bland annat
uttalat sig genom hans svenska dramer, men han har
behandlat denna forntid på ett helt annat sätt, än det, hvilket
karakteriserade de äkta göterne. Det är hos honom
en forntid i glacéhandskar. Han har vetat att gifva
den edukation, att „folkaa den, så att den, utan att
behöfva skämmas för sig, måtte kunna visa sig i de
förnämas salonger. Redan Tegnér hade i viss mån
gifvit impulsen till en dylik göticismens hyfsning, det
är icke längre hos honom den gamla folkvisans eller
traditionens enkla ton, sådan den sjöng ur Geijers
romanser, och hans Frithiofs-Saga är, om den precist
skall betraktas ur ga mm al götisk synpunkt, ungefär
som antika eke- eller valnöts-skåp, dem man öfverdrar
med en ny fernissa och uppfriskar med moderna
brons-ornamenter. Beskows göticism går ännu ett steg längre
i modernisering; den är visserligen, om man så vill,
af den gamla svenska eken, men icke blott fernissan
är ny, hela fasonen är i prydlig, nymodig stil, det gamla
skåpet har blifvit förvandladt till „secrétaire“. Men
Beskow har haft en lätt och elegant poetisk talang,
jag erkänner det subtila broderiet i hans romanser, jag
applåderar hans „Sverges Anor“ som en präktig
teaterdekoration, och jag medger att deri hans teaterstycken
äro sentenser, hvilka Börjesson icke gjort bättre.
Beskow har dessutom den förtjensten att, fastän blifven
hofman och en förnäm man, aldrig hafva svikit sin
gamla kärlek för litteratur och konst, samt äran af att
hafva åtminstone försökt att gifva den svenska scenen
ett föryngradt lif, bland annat genom införandet der af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
