Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 8. Novell- och Romanskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOVELL- OCH ROMAN-SKOLAN.
Romanen, hvilken numera öfver hela den litterära
verlden tagit ett så utomordentligt försteg framom
nästan alla andra vitterhetsarter, har äfven i Sverge, när
man rätt betänker, på de sista tiotalen af år arronderat
sig i en verkligen öfverraskande grad. Det var en
period, då den hederliga Lafontaine nästan uteslutande
herrskade inom romanafdelningen af våra lånbiblioteker,
då »Victor eller 8kogsbarnet“ var alla våra damers
förtjusning; och »Det underjordiska grifthvalfvetu
kostade den tiden mera tårar och mera ljusstumpar, än
en menniska kan omtala. Men detta har ofantligt
förändrat sig. Lafontaine är längesedan hos oss en
förglömd storhet, hvars plats förvisas till gamla
antiqvitets-och kuriositets-kabinetter mellan bortglömda
kaleido-skoper, spel-ur, bilboquefer, kinesiska kaffekoppar och
mera dylikt; Lafontaine! oh, hvad är i våra dagar
Lafontaine? . . . Låt oss för allt del icke tala om
Lafontaine ! Gud välsigne den Lafontaine! »Pax vobiscum“,
käraste herr Lafontaine!
Vi hafva i de ej fullt tvåtusen år, som förflutit
sedan dess, fått vår egen roman för oss, vi hafva fått
icke blott fontainer deraf, vi hafva fått störtsjöar.
Jag har i det föregående på ett ställe omnämnt
Palmblads noveller, de voro nästan de första försöken
i inhemsk romanväg, och de voro ingalunda dåliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
