Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 8. Novell- och Romanskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
icke blott betraktat verldens lif, men sjelf lefvat det.
Äfven hos friherrinnan Knorring fann man visserligen
mycket af denna ^intressanta hektiku, som hos så många
skrifvande damer synes utgöra ett ,?sine qua nil“, men
vid sidan deraf framträdde alltid hos henne till motsats
mot Fredrika Bremers elegiska pietism en oförställd
verldslighet, jemte en viss fördomsfrihet, som måhända
icke just kunde räkna på att stå väl hos
bibelsällska-perna, men som åtminstone alltid hade det goda med
sig, att sprida litet lif och uppväckhet i det hela.
Friherrinnan Knorrings stora fel, — ett stort isynnerhet
derför, att det visade ensidighet! — var, att hon i
nästan allt, hvad hon skref, ådagalade alltför mycken
aristokrati. Det kan vara godt och väl att någongång
taga sina bilder från „la haute volée“, äfven det är en
verld, som icke saknar poesi, och det vore utan tvifvel
orättvist, att vilja bannlysa ur litteraturen hela den så
kallade „fashionabla romanen^ endast derför, att den
doftar litet mysk; men aristokrati från morgon till qväll,
excellenser i hvareviga vrå, och mysk icke blott i
salongerna, men ända ut i köket och stallet, det blir
dock i längden litet för mycket välmening. Fru
Knorring syntes ha den idéen, att icke gerna tåla någon
som hjelte i en roman med mindre han antingen hade
öfverstes rang eller kunde räkna minst tio „von“ på
sitt slägtregister. Dessutom borde han ovillkorligen
kunna parlera fransyska till husbehof och förstå att
hemta i sig en hönssalad med endast gaffeln. I
„Tor-parena gjorde vår friherrinna likväl ett undantag från
regeln, som måste anmärkas. Beträffande hennes sista
arbeten måste jag likaledes för rättvisans skull
observera, att — de äro något matta. Fru Knorring började
sent skrifva, den „ vissa åldernu, — det tjenar icke till att
dölja det, — var redan inne för henne, då hon först tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
