Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 11. En gastronomisk trio. (Bihang till pressens biografi.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Men jag återkommer från min digression, för att
äfven egna några ord åt de begge andra ofvannämnda
personerna i det illustra gastronomiska tretalet. Jag
lemnar Askelöf, vid ett rågadt bord undervisande
lyssnande adepter i gurmandisens högre väsen och anda,
eller hos den vackra frukt- och vildthandlerskan på
Fredsgatan, — hans dagliga besök, — med
kännareblick utväljande åt sig en gödd kalkon, några
excel-lenta hjerpar, några rara köksfrukter för säsongen;
och jag kommer härifrån förmedelst en lätt och
naturlig öfvergång till Crusenstolpe.
Jag ber er en gång för alla bemärka, att här
ingalunda är fråga om några litterära, publicistiska eller
parlamentariska porträtter, utan att jag vid detta
tillfälle endast betraktar de ifrågavarande personerna ur
synpunkten af för sin epok märkliga och namnkunniga
gastronomer. Crusenstolpe har äfven i detta sista
afseende sin plats ovägerligen gifven i Sverges Pantheon.
Hans skriftställaretalang i en viss art är af ingen
bestridd ; hans storhet som gurmand kan måhända endast
fördunklas af en sådan utmärkthet, som den vi nyss
beundrat: Askelöf.
Någon skall kanske vilja påstå, att Crusenstolpe i
gastronomiskt afseende icke ens gaf vika för Askelöf;
för min del tror jag likväl, att man måste göra
sanningen den rättvisan, att erkänna, det den sednare hade
härutinnan ett icke oväsendtligt företräde. Detta ligger
i Askelöfs „klassicitet“. Crusenstolpe var utan tvifvel
en ganska ovanlig, en stor, en lysande gastronom, men
han saknade det klassiska. Hans karakter, som gurmand,
har legat åt ett helt annat håll. Hans styrka i detta, som
i hans litterära genre, är att söka i det passionerade.
Då Askelöf behandlade sin sak med filosofens,
esteti-kerns mogna smak, har deremot Crusenstolpe alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
