- Project Runeberg -  Grupper och personnager från i går /
211

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 12. Jenny Lind. -- Emilie Högqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

211

naa, till och med ännu helt nyss förförisk och
fängslande med den knappa återstoden af en fordom alldeles
vidunderligt herrlig röst och med endast misstänkta
erinringar qvar af en förhäxande skönhet. Emilie
Högqvist var, så långt hon kunde, stundom ändå litet
längre, hjelpsam och rundhandad, utan ringaste anspråk
på att få tack derför, och ännu mindre på att derför
erhålla någon offentlig „mention honorablea; om också
många mottogo hennes gåfvor spotskt och gengäldade
henne uselt nog, visste dock andra i sin fattigdom att
verkligen värdera och älska denna barmhertighetens
hulda fé, åt hvilken en hop förnäma Magdalenor drogo
på näsan och åt hvilken Jenny Lind heldst vände
ryggen, och underrättelsen om hennes tidiga död i en
vinkel af utlandet, för tidig för hennes konstbana, likväl
lagom nog måhända för hennes enskilda lif, så rikt på
skiften och till slut så pröfvadt, mottogs säkerligen
här hemma icke utan en varm tår i månget öga, som
hon någon gång med öppen frikostighet och öm
medkänsla fått att blicka någorlunda tröstfullt på
morgondagen.

Jag har ofvanför erinrat om att Emilie Högqvist
redan som barn hade kastats in i teaterlifvet, att hon
förmodligen länge icke sjelf ens anade, hvad hon på
denna bana skulle kunna bli och i grunden också
temligen likgiltigt betraktade sakens allvarsammare sida;
hela denna hennes första period, dä hon, om icke
precist skådespelerska sjelf, likväl lefde sin dag fram
bland så kallade skådespelare och i en så kallad
konstverld, var en liten roman, full af äfventyr och
fataliteter, ömsom att gråta, ömsom att skratta åt;
mamsell Högqvist i sin sednare lysande epok drog sig
alldeles icke för att sjelf minnas och äfven för andra
omtala en eller annan episod af detta hennes tidigare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:45:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzgru/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free