Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Juveler och glasbitar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
bordad »med ett helt svart skaft och sina k arakt
e-rer44; orm skinnet är väl taget, men ej ännu alldeles
färdigt; »bed mig ej om arbete, ty då våndas jag! jag
gör det utan böner när jag får lof.44 I januari 1784
frågar han hur R. under vintern avancerat i de
hemliga saker och om hvad „saker vännerna fått af
Ulf-klou44; äfven i några följande bref utgör Ulfklou
hufvud-temat. Vi skulle kunna betydligt förlänga dessa utdrag,
men antaga att det meddelade redan är tillräckligt för
att visa i hvilka regioner af den „högsta vetenskapen44
Falkenberg heldst rörde sig. Vi tvifla för öfrigt intet
ögonblick på att för Reuterholm voro ormskinnen och
den svartskaftade knifven fullt ut lika allvarsamma
materier, som för den samvetsgranna korrespondenten.
En särskild, pikant sida af Falkenbergs brefskrifveri
äro hans förtroliga utgjutelser till Reuterholm om H. M.
konung Gustaf d. 3dje. En gång i dec. 1783 skrifver
han sålunda: »Nu lär väl »Blåa Bandet44 (kungen) roa
sig i de katolska orterna; han har sin söta vän S v a m
-pen, samt en af de nya junkrarne ute med, kan tro,
som mätresser! De äro lagom! hvad tycks om sådant
folk? Sodom och Gomorrha skola bli drägligare. . . .
Så att hans valspråk är alldeles afpassadt, att liten
och ond har hans tid varit.44 En annan gång, i april
1785, heter det sans phrase: »Blåa Bandet är åter ute
på skoj.44 Detta var det språk, som den tiden
säkerligen ej så sällan fördes inom vissa politicerande
frimurarekretsar; Reuterholm sjelf uttryckte sig ofta icke
synnerligt aktningsfullare, knappast ens försigtigare, i
sina intima skrifvelser till H. K. H. stormästaren-hertigen.
Plommonfelts »premier filou44 på glasrutan hos Helins
var sannerligen icke en hårsmån värre förräderi, än
dessa och dylika yttranden, men derför kunna vi också
förstå, att Reuterholm heldst ville ha den ifrågavarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
