Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nr 49 Torsdag 26 April 1888
Offentlig Stämning.
Borgenärerna i restauratrisen Anna
Fredrika Brännströms denna dag började konkurs
kallas att sist före kl. 19 Lördagen den 30
nästa Juni härstädes sina fordrlngar lagligen
bevaka, Sundsvalls Rådhus den 23 April 1888.
Rådstufvu-Rätten.
*
Herrar Virkesegare,
som under instundande vårflod önska få sitt virke
framflotttdt genom vår försorg efter Roggån i
Torps sooken, behagade för den 15 nästkommande
Maj antingen hos oss eller hos Inspektor
J. F. Rodling I Kärfsta göra skriftlig
anmälan om mängden, beskaffenheten ooh märkningen
af virket, äfvensom vid samma tillfälle inbetala
strömrensningsafgifter ooh flottningskostnader.
Sundsvall den 25 April 1888.
(1898) Axell & Co.
*
1888 Års Riksdag.
*
Riksdagens Sammansättning.
Konstitutionsutskottet har förehaft frågan
om förändrad lydelse af nedanstående två
paragrafer, hvilka som bekant innehålla
hufvudgrunderna för kamrarnes bildande.
Utskottet lär hafva, med förbehåll af rätten
att göra mindre redaktionsförändringar vid
betänkandets slutliga justering, definitivt
antagit följande förslag:
§ 6.
1. Första kammaren skall bestå af 150 ledamöter,
hvilka för en tid af nio år utses af landstingen
och stadsfullmäktige i de städer, som ej i
landsting deltaga. Hvarje landstingsområde och
sådan stad, som nu är nämd, utgör en valkrets, för
hvilken, efter folkmängden inom dess område,
väljes en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande
1/150 af rikets folkmängd.
2. För valkrets, som har mindre folkmängd än i
mom. 1 säga, väljes dock en riksdagsman.
3. Därest det antal riksdagsmän, som med
tilllämpning af stadgandena i mom. 1 och 2 bör utses,
icke uppgår till 150, skall antalet fyllas från de
valkretsar, hvilkas folkmängd mest öfverskjuter det
tal, som enligt mom. 1 är bestämmande för
riksdagsmännens antal inom valkretsarne.
4. Det antal rlksdagsmän, hvarje valkrets enligt
har ofvan angifna grunder eger utse, bestämmes
hvart tionde år af konungen; och skall vid
tillämpning af den sålunda fastställda ordningen
iakttagas, att inskränkning icke sker i vald
riksdagsmans rätt att under föreakrifven tid utöfva
riksdagsmannakallet.
5. Upphör stad att i landstlng deltaga under den
tid, för hviiken den af konungen faststälda
ordningen är gällande, inträder stadens rätt att utse
riksdagsman, dock icke förr än ledighet uppstår i den
valkrets, staden förut tillhört.
§ 13.
1. Andra kammaren skail bestå af 225 ledamöter,
däraf 150 för landet och och 75 för städerna.
Dessa ledamöter väljas för en tid af tre år,
räknade från och med januari månads början året näst
efter det, under hvilket valet skett.
2. Å landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval
äfvtn räknas köpingar, utses för hvarje domsaga
en riksdagsman. Understiger domsagornas antal
150, skola till erhållande af det bestämda antalet
riksdagsmän de folkrikaste domsagorna, såvidt
ske kan häradsvis, indelas i två valkretsar,
som välja hvardera en riksdagsman. Öfverstiger
domsagornas antal 150, skola i den mån sådant
erfordras angränsande domsagor, som hafva minsta
folkmängd, förenas, två och två, till en valkrets.
3. I stad, hvars folkmängd uppgår till eller
öfverstiger 1/75 af folkmängden i rikets alla städer,
väljes efter stadens folkmängd en riksdagsman för
hvarje fullt tal, motsvarande 1/75 af städernas
folkmängd. Städer med mindre folkmängd än nu är
sagdt ordnas, sävidt lämpligen ske kan, länsvis i
så många valkretsar, som med iakttagande att
hvardera utser en riksdagsman, erfordras för
uppnående af det i mom. 1 föreskrifna antal
riksdagsmän för städerna.
4. Valkretsindelningen så ock riksdagsmännens
antal för hvar och en af de städer, hvilkas
folkmängd i och för sig berättigar dem att utan
förening med andra städer välja riksdagsman,
bestämmes, efter ofvan angifna grunder, hvart tionde år
af konungen. Den af konungen sålunda faststälda
ordningen tillämpas vid de nya val, som näst där-
efter, enligt § 15 riksdagsordningen mom. 1, skola
ega rum. Köping, som erhåller stadsprivilegier,
räknas i fråga om riksdagsmannaval fortfarande
till landet, till dess ny valkretsordning varder
faststäld.
Reservationer tros komma att afgifvas af
ledamöter, som påyrka antagande af
utskottets vid 1887 års riksdag framlagda förslag,
att i stad, som eger en befolkning af 10,000
inv. eller mer, utses en riksdagsman, och
därutöfver en för hvarje fullt tal af 15,000,
hvarmed folkmängden öfverstiger de första
10,000
Andra ledamöter åter tros komma att
omfatta den reservation, som vid samma
tillfälle afgafs af hrr Hallenborg, von Ehrenheim
och grefve Wachtmeister och hvilken
skilde sig från utskottets förslag därutinnan,
att förändringen icke kunde få återverkande
kraft på de städer, som redan voro berättigade
att välja flera än en riksdagsman.
*
Från tulldebatterna.
Frötallen i Andra kammaren.
Hr O. Jonsson i Hof påpekade, att denna tull
vore riktad mot jordbrukarne själfva, hvilket vore
en ganska egendomlig yttring af det nya systemet,
som just var tillkommet för att skydda jordbrukarne.
Yrkade afslag.
Hr Pettersson i Hamra ansåg att meningen med
denna tull vore att kunna utestänga det utländska
fröet från vår marknad och yrkade därför bifall
till utskottets förslag.
Hr Bergendahl replikerade hr Jonsson i Hof och
fann att de utländska frösorterna egde ett mycket
tvifvelaktigt värde och framhöll svårigheten att
genom kontroll öfvertyga sig om att man verkligen
fått svensk vara, samt yrkade bifall till utskottets
hemställan.
Hr H. Andersson i Nöbbelöf yrkade afslag å
utskottets hemställan i hvad denna afsåge
klöfverfrö.
Hr Jöns Bengtsson i Gullåkra yrkade afslag å
de punkter som rörde klöfver och timotej.
Hr Lyttkens ansåg att utskottet fattats af en riktig
mani att åsätta tullar. Den näring som här skulle
skyddas vore ju jordbruket, men det var just detta
som importerade de 2 mill. kilogram utländskt frö
och som därför finge betala den här föreslagna
tullen. Denna vore därför en onaturlig tull, som
endast skadade utan att gagna någon. Yrkade
afslag å de föreslagna tullsatserna å alsike-, timotej-
och klöfverfrö.
Hr Rundbäck ansåg att man i denna fråga kunde
tala stilla och lugnt, ty här gälde det ej arbetarens
intresse. I allmänhet hade tal. haft den erfarenhet
att utländskt frö t. ex. från Tyskland,
visserligen till en början visat sig bra men sedan
blifvit dåligt. Däremot hade frö från norra och
mellersta Sverge städse visat sig godt. Den som
en gång ville se våra nakna berg klädda med vackra
och helsosamma skogar borde lägga sig vinn om
ett godt utsäde, och sådant kunde vi mycket väl
åstadkomma hemma hos oss. Särskildt gälde detta
om timotej. Annorlunda förhölle det sig däremot
möjligen med klöfver, i synnerhet rödklöfver; dock
vore väl, om äfven denna toges från Sverge.
Yrkade bifall till utskottets förslag.
Hr Wittrock: Det funnes intet land, som frambragte
så groningskraftigt frö af flere slag, som
Sverge. Det hade sagts, att klöfverfröodlingen ej
passade för vårt land, men tal. visste attdenginge
mycket väl till i mellersta Sverge. Det förhölle
sig på samma sätt med blomsterfrö som med
gräsfrö. Yrkade bifall till utskottets hemställan.
Hr Jansson i Krakerud fann tullen på gräsfrö
hård, yrkade afslag på förslaget om tull å timotej
och klöfver men gjorde intet yrkande rörande
trädfrön.
Hr Svensson i Lösen medgaf att t. ex. det rika
Malmö län med sin feta jord icke vore lämpligt
för för fröodling, men kunde ej finna något orätt
i att, när magrare trakter med framgång kunde
odla frön, de rikare då finge betala litet mer till
följd af skyddet. Yrkade bifall till utskottets
hemställan.
Hr v. talmannen: En af utskottets ledamöter hade
sagt att den föreliggande frågan vore riktig, och
däri ville tal. instämma. Han kunde dock ej rätt
förstå utskottet. Detta talade om att jordbruket
lede betryck och att någonting måste göras för att
rädda detsamma, men här fruktade tal. att man
skulle stjälpa i stället för hjälpa. Det berodde på
köparen om han finge dåligt frö, och härför kunde
ingen tull skydda. Ej heller skulle härigenom den
inhemska odlingen uppmuntras, ty klöfverfröodlingen
togs för mycket kraft ur jorden. Trodde ej
att hr Wittrock vore kompetent att yttra sig i
frågan. Det kunde ju löna sig att experimentera men
ej att i stort odla svenska klöfverfrö. Ville man
se det svenska jordbruket, i synnerhet det rationelt
drifna, till godo, då borde man ej lägga tull på
gräsfrö. Yrkade att äfven timotej och klöfver
måtte förbli fria.
Hr Lyttkens replikerade hr Wlttrock,
anmärkande, att mellersta Sverge vlsserlIgen
kunde odla frö ehuru med mycken svårighet. Af
egen erfarenhet kunde tal. upplysa, att det svenska
fröet i allmänhet blommade mycket senare, öfta ända
till 14 dagar efter det utländska, hvilket vore af
stor betydelse för jordbrukaren, särskildt med
hänsyn till det försenade betet. Yrkade att äfven
klöfvern blefve fri.
Hr Andersson i Himmelsby talade för bifall till
utskottets hemställan.
Hr Carl Ifvarsson ansåg det fåfängt att söka
göra någon ändring i utskottets förslag. Hvad
särskildt klöfver beträffade kunde dock ej
undvikas att köpa utländskt frö, hvarför tal. yrkade
återremiss.
Sedan hr v. talmannen återtagit sitt yrkande till
förmän för hr Lyttkens och hans exempel följts af
hrr Jonsson i Hof och Bengtsson i Gullåkra, skreds
till votering, hvarvid hr Lyttkens förslag, att äfven
klöfverfrö måtte förbli fritt, bifölls med 114
röster mot 82, som afgåfvos för utskottets
hemställan.
*
Andra kammarens frlhandlare ooh
tullarne.
Sedan betänkandets sista punkt godkätnts,
ooh systemets seger så godt som öfver hela
linien inom Andra kammaren sålunda var
ett faktum, uppträdde hr Herslow ooh
inlade å minoritetens vägnar en allvarlig
reservation mot de fattade besluten. Ett stort
antal af frihandelspartiets medlemmar
instämde i denna reservation, som hade
ungefär följande lydelse:
Den långa kampen är nu slut. Protektionisterna
ha intagit landet och beslutat att sända ett
detachement för att taga, hvad som möjligtvis
ytterligare kan fås. Partiet har marscherat fram öfver
hela området utan hänsyn till de böner och rop,
som upnsändts till dem från de många näringar,
hvilka sett sitt lif hotadt. Åt den stora massan
af folket har partiet, såsom oss synes, beredt
förknappade näringstillgångar och dyr tid. Vi kunna
dock måhända misstaga oss. Kanske bli följderna
af detta härtåg icke så beklagansvärda, som vi
frukta. Men skulle icke så blifva, våga vi påstå,
att denna lindring i det onda ej är en följd af det
protektionistiska systemet, utan beror på
förhålanden, aom motverka dettas följder. Det är sant,
att för exportindustrien ljusare tider synas vara i
antågaude, hvarmed en ny lifskraft strömmar in
öfver landet och därmed äfven köpeförmågan ökas.
Men om så lyckligt ej skulle blifva, då har
partiet gjort sitt till att föravåra de redan förtryckta
konjunkturerna. Det har stängt oss inom vårt eget
lilla lands trånga gränser och hänvisat oss till ett
tillstånd, under hvilket hvar och en söker rycka till
sig, hvad han kan af sin granne. Under ett
sådant tillstånd fins möjlighet för den som är
stark och inflytelserik att få litet mer än
vanligt, men under tiden bekommer den svage så
mycket mindre. Ur politisk synpunkt borde vi
ha gjort motstånd och reserverat oss punkt för
punkt. Men då vi ej gjort detta, ej reserverat oss,
ej ens motsatt oss de flesta af punkterna, är det
så mycket mer vår pligt, att nu i en allmän
reservation ange vår mening om dettta betänkande,
så väl hvad dess form som dess innehåll beträffar.
Det kan en gång i framtiden kännas för oss
vigtigt att ha denna protest införd i kammarens
protokoll.
*
Iakttagelser och intryck.
*
Jämtlundsposten för den 20 d:s tillkännagifver
att bolaget mellan hrr J. Sahlin
och V. Hugo Wikström upplösts och att
den senare ensam öfvertagit tidning och
tryckeri.
Längre fram i samma nummer läses
följande med fetstil tryckta hjärtesuck:
»Tystnad är glädjens bästa härold; min
lycka skulle endast vara liten, om jag kunde
säga huru stor den är».
— Naturligtvis är det en slump!
*
Major Max Kilhmans yttrande under
fläskdebatten i Andra kammaren om galten
Särimne ger Hernösands-Posten tillfälle till
följande replik:
Galten Särimne, af hvars fläsk, det yppersta fläsk
i verlden, enhärjarne lefde, var som bekant af den
art, att ehuru han kokades och förtärdes hvarje
afton så var han om morgonen ånyo hel och blef
på nytt kokad. Måtte nu major Kihlman skaffa
till hvarje arbetarehem i vårt land en afkomling
af detta dyrbara djur och utrustad med samma
egenskaper som stamfadern! I sådant fall skall
nog missnöjet med bröd- och fläsk-beskattningen
snart lägga sig.
*
I anledning af det förhållande att vid val
af Storlogeombud inom goodtemplarorden
i en loge med 51 medlemmar endast 25
röstat — anmärker Hernösandsposten:
Det är egendomligt att se, att i en tid, då ordet
»allmän rösträtt» synes utgöra medel- och
underklassens lösen för dagen, den rösträtt de ega så
litet skattas och användes. Så har det vid dessa
val visat sig inom goodtemplarorden och så
förhåller det sig oftast inom den borgerliga verlden bland
dess »myndige» medlemmar.
Inom Säbrå finnes t. ex. omkr. 350 politiskt
röstberättigade, men i regeln bruka ej fler än omkring
50 à 60 begagna sig häraf. Och denna kommun
utgör härvidlag ingalunda något »sorgligt undantag»,
utan tvärtom visar sig den praktiska lifaktigheten
på andra ställen mycket sämre.
*
I sitt arbete »Om den sosiala rörelsen i
Frankrike» säger Stein med afseende på
nutidens sosiala fråga: »att det sannaste,
mäktigaste, varaktigaste och mest älskade
konungadöme är den sosiala reformens
konungadöme; konungadömet bör emot den
herskande klassens vilja uppträda för att
höja den lägre, hittills i sosialt och politiskt
hänseende förtryckta klassen. För
konungadömet finnes icke någon gudomligare
mission på jorden».
Och han tillägger: »allt slags konungadöme
skall i framtiden antingen blifva en
torr skugga, eller despoti, eller gå under
i republik, om det icke har det sedliga
modet att blifva den sosiala reformens
konungadöme» .
Dessa ord synas oss väl tillämpliga på
nuvarande förhållanden i Sverge.
*
Sundsvall 26 April
*
Minneslista
Torsdag 26, kl. 5 e. m., extra bolagsstämma med
delegarne i Sundsvalls ölbryggeriaktiebolag
å bolagets kontor.
Fredag 27, 1d. 10 f. m., auktion å diverse
löseegendom hos snickaren Erik Östlund å Stadsmon.
— före kl. 12 p. d., inställelse i Anna Edbergs
vid Eriksdal konkurs å tingsstället Ljusta.
— kl. 12 p. d., auktion å diverse lösegendom,
hästar, kor och får m. m. hos bonden P. O.
Persson i Tuna & Österdelje.
Lördag 28, kl. 10 f. m., auktion å diverse
lösegendom å auktionskammaren.
— före kl. 12 p. d., inställelse i kronolotsen
Albert v. Ahns konkurs.
— kl. 12 p. d., ordinarie bolagsstämma med
delegarne i Sundsvalls mejeriaktiebolag å
stadshusets lilla sal.
— kl. 12 p. d., auktion å en lotsbåt med
inventarier å Norrmalm.
— kl. 5 e. m., extra bolagsstämma med
delegarne i Sundsvall—Wasa ångfartygsaktiebolag
å Skeppsbrokällaren.
— kl. 6 e. m., ordinarie bolagsstämma med
aktieegarne i Gambrini bryggeriaktiebolag å
bolagets kontor.
— kl. 8 e. m., årsstämma med Medelpads
jägareförbunds ledamöter å hotell Nord.
Söndag 29, kl. half 6 e. m., témöte å
Sjömanskapellet.
Måndag 30, kl. 5 e. m., ordinarie bolagsstämma
med intressenterne i Nackata hemman å A.
Hammarbergs kontor.
Tisdag 1 maj, kl. 10 f. m., auktion å kor, hästar,
oxar, får, svin, körredskap m. m. å Östanå
gästgifvaregård i Sättna.
*
Sundsvalls sparbanks prinsipalsammanträde
är utsatt att hållas den 29
nästkommande maj. Styrelsen har för sin
förvaltning under år 1887 afgifvit följande
redogörelse:
Dolcg. behållning fr. 1888 1,610,449.8»
Insattn. under året i ....... 410,977,1*
SM16,4ä3.fl5
1,801,056,31
lokal m. m. ... I»,187.85
Afskrifning å
invent.-värde 150.00
Afsättning till
pensionsfond 6,410.00
Återstart Grundfondens behålln. till 1888 128,284,89
Tjänstepersonalens pensionsfond.............. 6,410,00
Summa kr. 1,985,750,40
Kredit.
416 stycken lån dels mot
inteckning (dels mot borgen
ooh hypotek ............. 1,749,421,52
Utestående räntor.......... 38.527.03
» amorterlngebelopp...... 1,882.72
» förskotter. omkostnader.... 51,50 1,789,882.67
Obligationer............................................. 1.850.00
Innestående å glroräkning med
Sundsvalls Enskilda bank....................... 77,070,58
Innestående å depositionsräkn. med d:o 50,000,00
Fastigheter........................................... 15,722,21
Inventarier............................................ 1,850,00
Kassabehållning till 1888...................... 875,15
Summa kr. 1.935,750,49
Antalet delegare utgjorde vid årets början.. 7,967
Tillkomne nye under året............................ 779
Afgångne under året................................... 608
Kvarstående vid årets slut..........................8,188
I ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i
Stockholm har genom sparbanken under året insatts i 27
poster 5,742 kr., hvarför förvaltningsafgift erlagts
med 168 kr.
— Revisionsberättelsen lyder sålunda:
Undertecknade, vid prinsipalsammanträde
den 19 sistlidne desember utsedde revisorer,
få härmed intyga, att ofvanstående
redogörelse vid af oss verkstäld granskning
befunnits öfverensstämmande med bankens
räkenskaper, äfvensom att räkenskaperna äro
med omsorg och noggrannhet förda samt
säkerhetshandlingarne i god ordning.
I enlighet med föreskriften i § 22 af
gällande reglemente hafva revisorerna låtit
verkställa siffergranskning af bankens
räkenskapsböcker och hafva därvid inga
felaktigheter upptäckts.
Revisorerna hafva all anledning tillstyrka
ansvarsfrihet för bankens förvaltning under
år 1887.
H. M. Lyrberg. Th. R. Thuresson.
N. O. Ydén.
*
Väderleken är fortfarande af den art
att vi ännu länge torde få vänta på
verklig vår. Visserligen verkar solen starkt på
snön, så att den betydligt minskats på en
kort tid, men på isarne har den ej haft
starkt inflytande, utan äro dessa fortfarande
omkring 2 fot tjocka både å stadsfjärden och
ute i skärgården. Det förutspås öppen
sjöfart först i slutet af nästa månad. Under
tisdagen körde 2 personer ned å
stadsfjärden, men detta har ej mycket att betyda,
då isen i hålens omedelbara närhet var 2 fot.
Björnstjeme Björnsons föredrag
är tills vidare uppskjutet.
Vår läkarekår har blifvit förstärkt med
doktor Henrik af Zellén, senast
praktiserande i Stockholm, som anländt till staden
och mottager sjukbesök i sin bostad, 1 tr.
upp i grosshandlare G. O. Mattssons gård
vid stora torget, såsom annons i tidningen
närmare meddelar. Då ett rykte velat veta
att dr Zellén skulle hafva spesialitet såsom
barnläkare kunna vi från tillförlitligaste håll
meddela att dr Zellén egnar sin praktik åt
alla åldrar.
Skrifinstitut. Bröderna Påhlman, de
kände skrif lärarne, hafva anländt till
Sundsvall och gifva undervisning i välskrifning
under en kort tid. De ampla vitsord de
erhållit för sin utmärkta metod vid
undervisningen gifva oss anledning att
rekommendera dem i allmänhetens åtanka. Vi
hänvisa för öfrigt till annonsen i dagens
tidning.
Direktör S. Levy’s kapell afslutar
sin 7 månader långa sejour å hotell Nord
med denna månads utgång. Kapellet har
här tillvunnit sig stor aktning både för sin
redbara musik och sitt uppträdande i
öfrigt, som ger oss anledning att tro, det
dess få återstående konserter skola blifva
talrikt besökta. I sammanhang med
kapellet uppträder fortfarande
Wienerdamkvartetten, hvilken tillvunnit sig publikens
bifall för sitt glada föredrag och synnerligen
eleganta kostymer.
Funnen död. Tisdagen den 24 d:s
påträffades uti en skräddaren Norelius i
Lunde, Tuna socken, tillhörig potatiskällare
arbetaren Per Olof Johansson från
Kampåker i Attmar död. Det antages att den
aflidne, som på senare tiden visat sig
dyster, tillfölje af en prosess med sin broder,
själf beröfvat sig lifvet genom kolos. J. hade
dagarne förut eldat i källaren.
Ovanligt stora afverkningar pågå
denna vinter å trakterna kring öfre
Ljungan. Firmorna Svartviks bolag (Dickson)
samt Haeffner & C:o äro de största
innehafvarna af skogarna därstädes. j. p.
Ledighet. Då k. m:t den 29 okt. 1886
bland annat stadgat, att »Säbrå församlings
pastorat skall efter biskop Landgrens afgång
upphöra att vara prebende åt biskopen i
Hernösands stift», har domkapitlet den 21
april beslutat kungöra kyrkoherdebeställnin-
gen i Säbrå regala pastorat till ansökning
ledig. Fat.-dag blir den 20 inst. juni.
Vid Hernösands navigationsskola
förrättades sistlidne fredag och lördag exa-
men af inspektören för rikets navigations-
skolor kommendörkapten V. af Klint. Där-
vid utexaminerades
till sjökaptener: hrr V. H. M. Hägerström,
C. A. Kronberff, E. K. Rödén, E. A. Nord-
qvist och O. J. Sondell;
samt till styrmän: hrr W. K, Wahlström,
A. Nordling, J. Ågren, H. R. Strömmer och
C. W. A. Sellström.
Hrr Hägerström och Kronberg erhöllo
såsom premium hvardera ett observationsnr.
V. A.
Hastigt dödsfall. Från Ljustorp skrif-
ves till Sundsvalls Tidning:
Lördagen den 14 dennes utandades f. d.
riksdagsmannen och häradsdomaren P.Pehrs-
son i Edsta sin sista suck. P. bar å brö-
stet i blått band med gula kanter silfver-
medalj för medborgerlig förtjänst. Han
hade flere år varit kommunalstämmans ord-
förande hvilket uppdrag han äfven till sock-
nens stora belåtenhet utfört. P. var en sann
människovän och stod allmänheten till tjänst
med råd ooh upplysningar i hvarjotmnd»
kommunala ooh juridiuka v*rf.
Afveu aln sist» dag arbetade han träget
vid »krif bordet tills på aftonen då han lade
t% på ti» gång för att hvila. En af huseta
medlemmar kom in i rummet, men tyckte
Att Fehreion höll på att lomna, men ome-
delbart dftrpå kom en annan in ooh fann
till sin öfverraskniug att han insomnat den
långa sömnen. Han dog i ganska hög ål-
Wtnatt af lefnad.
Stjai/mord* Från Nora skrifves till Ve-
gternorrlands Allehanda don 21 dennes.
Ed upprörande händelse timade h&rstades
i går, i det en ogift man om 42 år, Hans
Hansson i Folkja, af hände sig lifvet genom
hängning. Hans lefnadevilkor voro fullt be-
tryggande; han egde ett större kapital, men
hade dock tjllantlios sin tvillingbroder oaf-
brutet sedan denne mottog fadernehemmanet.
Ryktet förmäler att nan under senaste
tiden varit grubblande ooh af hans yttran-
den har man anledning antaga att hon um-
gåtts med tanken på sialfinord. Med föga
lus i vår kyrkas enlighetslära synes han
haf låtit sjalafienden bedraga och förföra
sig till förtviflan.
Mord d moder. Till lanssällfftngelsei
i Hernösand har införpassats lappmannen
Sjuls Andreas Stenberg från Wilhelmina
Booken i Västerbottens län, hvilken i ons-
dags afton å Risbränna bys skogsområde i
Junsele socken mördat sin omkring 70-åriga
moder Anna Dorotea Torkilsdotter. För-
loppet därvid beskrifves sålunda i lansmans-
rapporten:
Lappfamiljen, beBtaeudo af bcmulde Stenberg ock
hans hustru Maria Olsdotter «amt makarnas två-
Ariga gossebarn och mannens Ålderstigna moder,
hade, kommande med Bin renhjord söderlfrAn p&
aftonen 18 april slagit sig ned i ofvannämda skogs-
trakt för att hvila ooh bota sina renar. Vid box-
tiden började lappmannen Stenberg visu Big hotfull
och vildsint mot modern, hvadan hustrun, som ett
nav dagar funnit mannen besynnerlig till lynnet,
genast skyndade till en annan cirka 1,000 fot frAn
olycksstailet lagrad lappfamilj för att Bkaffa hjälp.
Denna familjs manliga medlemmar begAfvo sig ge-
nast till stället, då modern redan befans döende,
slagen At hufvudet och ansigtet med tillhygge, som
sedermera befanB vara en skidstaf, hvuraf tre bitar
hittats. Stenberg, som vid männens ankomst bedt
dem se pA hvad han gjort, fasttogs och bands till
händer och fötter, emedan vildsintheten gaf sig ut-
tryck fortfarande genom slag med knutna händerna
hvaraf en af mannen träffades sA att han/öll fram-
Btupa.
I torsdags på morgonen ankom Stenberg
till Junsele länsmanskontor, där han vid för-
hör under tårar vidgått sitt brott. Stenberg
var vid mordgerningens begående nykter.
Runsakning hålles inför Kesele häradsrätt
den 8 maj.
Bibanan Heder-Luleå-Kallax* I
Luleå-tidningen Malmberget läses: Lots-
kaptenen i Luleå har på anförda grunder
afstyrkt konsession å den ifrågasatta banan
samt framhållit, att Luleå hamn, är, sedan
Tjufholmssundet blifvit rätadt samt tillräckligt
utvidgadt och fördjupadt, i alla afseenden
lämpligare än den tilltänkta hamnen
vid Jaktviken (Kallax).
Länsstyrelsen har nu anmodat magistraten
att infordra stadsfullmäktiges yttrande
samt sedan inkomma med eget utlåtande
sin konsessionsansökan har järnvägsbolaget
anfört, att Tjufholmsundet ej skulle
kunna passeras af större ångare än om 800
tons drägtighet och anfört såsom exempel
härpå, att Juana Nancy flera gånger fastnat
i segelrännan. Faktum är dock, att
rännan kunnat passeras af fartyg med dubbelt
så stor drägtighet, och att Juana Nancy
varit så lastad, att hon mycket illa lydt
rodret.
Såsom härvarande lotsfördelningschef
utlåtit sig, är det ringa anledning för bolaget,
att sedan inloppet till Luleå blifvit
uppmuddradt och rätadt, öfvergifva Luleå
såsom exporthamn. Lönar det sig ej att
exportera malmen med ångare om 2 à 3,000
tons drägtighet, då måtte Gellivaremalmens
företräde framför andra ej vara så stort, som
man hittills uppgifvit, och skulle ej malmen
fk å å å å
kunna med vinst fraktas på så små ångare,
borde väl tackjärnet kunnn det. Men
kanske hela tackjärnsblåsningen inom Sverges
landamären inskränkes till tomt väder. Vår
tro är dock att järnvägebolaget äfven
medels mindre fraktångare skäll komma att
förtjäna kopiöst med pengar på malmexport
från vår hamn och att man kan vara belåten
härmed. Då staden fått tillräckliga
resurser, skall den nog i sinom tid laga så,
att de allra största ångare, som kunna
passera Balterna, kunna anlöpa vår hamn.
Timmerbarkningen och renbetet.
Såsom man minnas, inrapporterades af
veterinären H. R. Bergström om en af honom
företagen undersökning af en i Arjepluog
utbruten rensjukdom, att sjukdomen var
förorsakad af insekter, som lagt sina ägg i
barkaffallet efter timmerbarkmng. När
renarne vid saknad af tillräckligt bete förtärde
den med bark och insektsägg bemängda
mossan, kommo äggen till utveckling i
renarnes magar, hvaraf alstrades en elakartad
sjukdom.
Med anledning af denna rapport och
förklaring på orsaken till sjukdomen bland
renkreaturen, hvilken förklaring väckt stor
uppmärksamhet bland intresserade, aflät
länsstyrelsen den 10 dennes skrifvelse till öfrige
veterinärer i länet för att inhämta deras
tankar i denna fråga. Länsveterinären J.
O. Jacobson har i sin förklaring anfört, att
under de 29 år, han varit länsveterinär i
Norrbotten, intet dylikt sjukdomsfall
förekommit. Hr J. hade flere gånger förordnats
att resa upp till Jockmocks och Gellivare
lappmarker för att hämma utbrutna
rensjukdomar, men hade sjukdomen då endast varit
mul- eller klöfsjuka. Han känner ej flere än
två slag af insekter, som förorsaka
renkreaturen obehag, nämligen den vanliga
renbromsen, bvilken lägger sina ägg under renens
hud, samt en fluga, af lapparne kallad »skådi
slantja» (Oestrus Trompe?), som lägger sina
ägg i renens näsborrar, hvilka ägg sedan
utvecklas i näsan, svalget, struphufvudet och
äfven luftröret. Ifrågavarande larver lära
förorsaka svulnader i svalget och
luftrörshufvudet, hvaraf, företrädesvis hos de yngre
1 à 2 års kalfvar — en dödlig utgång
blifver följden. Aggen läggas i slutet af juli
och början af augusti och nå sin larvutveckling
i maj, då de uthostas för att sedan förpuppas.
Hr J. vet ej af några insekter, som lägga
sina ägg i barkaffallet och sedan, då de
komma i beröring med renens tuggapparat,
nedsväljas och utvecklas i mångfällan samt
förorsaka döden.
Att en större mängd bark på
renbetesland verkar hämmande på renmossans
återväxt är utom allt tvifvel, men om de
insekter, som där lägga sina ägg, kunna
förorsaka den af Bergström anginm sjukdomen,
är en fråga, som länsveterinären icke vågar
besvara eller afgöra.
Veterinären A. Rutberg har ej kunnat
afgifva något yttrande i frågan, då han ej
varit i tillfälle göra iakttagelser rörande af
berörda orsak uppkommet sjukdomsfall bland
renar. M.
Bland de vid järnvägsstationerna outlöst gods märkes:
vid Östersunds station:
en låda frän Stockholm, adr. Schärdin;
25 tunnor sill från Göteborg, adr. Nässums S. B.:
vid Kärfsta nation:
en säck frän Östersund, adr. A. G. Vestergren;
vid Sundsvalls station:
en koffert från Östersund, adr. J. J. Wall;
vid Delsbo station:
1 diverse fr. Östersund, adr. D. Pettersson;
vid Domnarfvets station;
1 paket ilgocU frAn Östersund, adr. G. Ericsson
Under nya systemet. Från Edsele
lappmark klagas i enskildt bref bittert öfver
spanmålstuUarne, säger N. A. Mjölprisen
ha där Okats med 2 till 3 kr. prsäok. Om
ej segellederna snart öppnas, förestår
hungersnöd. Arbetslönerna därstädes ha
nedgått med 10 prosent.
Till lappfrågan. I Hede socken hi
en lapp, Jon Jakobsson, i år fått utbetali
icke mindre än 750 kr. i skadeersättning
för den åverkan renar skulle hafva
några hemmansegares utslotter, hvilken
utdebitering gjorts per ren, oafsedt hvilkas
renar åstadkommit skadan. j. p.
Pappershandlanden Henry
Sylvander i Östersund har gjort konkurs med
en stat, som ser ut så här:
Tillgångar .................. kr. 4,455.88
15,134.12
84.70
l,300.oo
10,678.23.
Hr J. F. Bro-
Osäkra fordringar.........
Borgensförbindelser......
Brist i boet ................
Uselt svenskt utsäde.
man redogör i J. T. för fröundersökningar
vid Ope kontrollstation i Jämtland. Vi
hemta dftrur följande:
Af en ren händelse öfverkom jag resten
af ett fröparti, som af A. Rundqvist från
Trångsviken hållits till salu i Östersund.
Resten bestod nu af 4 säckar, däraf 2
innehöllo samma slags frö, hvaremot i de 2
återstående fröet var af olika beskaffenhet.
Fröet lär vara uppköpt i Vestmanland och
Dalarne, säges det, och dess värde kan ej
enligt hvad här nedan visas, skattas
synnerligen högt.
Märkligt emellertid, att sådant frö kan
utan att först vara undersökt, utbjudas till
salu, ännu märkligare att det under sådana
förhållanden kan finna köpare.
Se här bevisen!
N:o 577.
Blandfrö N:r 1.
Prof taget ur tvA säckar, utgörande resten af
parti, som hållits till salu i Östersund af A.
Rundqvist frAn TrAngsviken
100 delar af profvet innehöllo:
Rent, grobart frö ....................... 65.70 pros.
Hävda frön, hvar 1/3 anses grobara ..... 1.40 »
Icke grobart............................. 26.70 »
Oskadliga föroreningar..................... 4.08 »
Ogräs...................................... 1.52 »
Summa lOO.00
6,200 st. skadliga ogräs pr kilogr.
N:o 578.
Biandfrö N:r 2, frAn samme persou.
100 delar af profvet innehöllo:
Rent, grobart frö ........................... 54.9 pros.
HArda frön .................................... 1.3 »
Icke grobart................................... 30.9 »
Oskadliga föroreningar..................... 10.64 »
Ogräs......................................... 2.26 »
Summa 100.00
30,990 st. skadliga ogräs pr kilogr.
Stort älgstånd. Omkring 20 älgar
hafva i vinter vistats i en mindre krets i
Löfdalen, söder om Oviksfjällen. En illa känd
person, som uteslutande lefver af oloflig
jakt och dylika idrotter, bor tyvärr där
trakten, och som djup snö och svår skara
nu råder i fjälltrakterna, torde älgarna icke
längekomma att blifva fredade.
Mot den nitiske och duglige kronojägaren
på bevakningsområdet, hvilken sökt att hålla
efter tjufskytten, har denne flere gångei
uttalat den hotelsen, att han vid första
lägliga tillfälle skulle skjuta honom. Socknen
har förgäfves sökt blifva befriad från denne
för illdåd kände person. J. P.
En stor profet har — berättar Jämtlandsposten
— nyligen gästat Lockne. Han
har grundligt och med stöd ur bibeln bevisat,
att världens sista stunder äro inne. Han
sade, att han hvarje morgon väntade
solen skulle gå upp — utan ljus.
Dessutom förevisade han en tafla, hvilken han
själf förfärdigat och hvarå han bildlikt
förklarade att Uppenbarelsebokens 6 första
insegel redan vore brutna och det 7:de
skulle inom några dagar äfven brytas. Denna
tafla var just den, hvarom profeten Habakuk
skrifver i sitt 2 k. 2 v. Han sade sig
själf vara en Guds nasir, och som bevis
därpå hade han ett stort ärr å insidan af
sina händer.
Vargarnes härjningar bland renhjordarne
i Jämtland under sista vintern
beräknades af lapparna själfva vid
deras sammanträffande i Undersåker sistlidne
påskhälg voro ovanligt stora. Omkring 1,500
renar ansågos ha blifvit dödade af odjuren.
J. P.
Rösträttsföreningen i Östersund
antog på möte i söndags följande resolution:
Mötet protesterar på det skarpaste mot
det af riksdagen fattade beslutet i
rösträttsfrågan, hvilket tydligt visar, att de
härskande klasserna på intet sätt vilja tillåta
att den största och nyttigaste delen af
nationen — arbetareklassen — får deltaga i
stiftandet af de lagar, den själf skall lyda,
samt att riksdagen fortfarande vill ställa
sig som förmyndare öfver det folk, som
enligt grundlagen eger rätt att sig själf
beskatta;
mötet anser äfven, att de rösträttslösa i
denna, såväl som i andra för dem vigtiga
frågor, ej ha någon hjälp att vänta af
riksdagen, utan måste lita på sig själfva, och
uppmanar mötet därför alla Sverges
arbetare, såväl i städerna som på landet, till
fullständig organisation för att sålunda blifva
— »mogna», och när detta är gjort, då
kunna vi påminna de reaktionära
riksdagsmännen, hänvisande dem till historiens
talrika exempel, »att hvad folket vill, det kan
det också utföra». Låt detta vara vår
lösen, tills målet är vunnet: allmän rösträtt,
svenska folkets frihet!
Föreningen räknar, enligt J. P., 80
medlemmar.
— Gefle arbetareförening uppdrog i
söndags åt sin styrelse att gemensamt med
öfriga arbetarekorporationers styrelser
öfverenskomma om en demonstration mot
riksdagens afslag i rösträttsfrågan. N. P.
— I Falun hölls i lördags ett möte om
rösträtten.
Mötets beslut vardt beträffande den
politiska rösträtten, att hvarje välfräjdad, till
myndig ålder kommen person, som betalar
skatt till stat och kommun, bör ega rösträtt,
samt angående den kommunala, att i
förtroendeval hvar och en bör ega endast en röst
samt att i ekonomiska frågor bör användas
en 10-gradig röstskala.
Dalarnes rösträttsförening räknar omkring
100 medlemmar.
Om vårförebud skrifves nu från flere
håll. I Söderhamn observerades i
måndags 8 st. starar ooh i Östersund har man
plockat blåsippor.
Från andra håll talas om is ooh vinter.
Utanför Geflebugten t. ex. synes intet spår
af hafsvak ooh isen utanför Eggegrunds fyr
mätte i lördags 18 tum.
Våra landsmän i Upsala.
Hemösandspostens Upsalakorrespondent skrifver
den 20 dennes:
Den norrländska nationens tal-, sång och
landsmålsföreningar hade den 15 dennes efter
tyskt mönster anordnat en enkel, men särdeles
animerad sammankomst å nationslokalen. Det
uppsatta programmet upptog först diskussion öfver
ämnet: »Är vår statskyrkas bibehållande
önskvärdt? Därpå skulle följa en gemüthlicher
Theil med sång och landsmål. Å programmet
tillkännagafs därjämte, att inga andra
drickesvaror än öl skulle ifrågakomma.
Sedan omkring 1/2 6 e. m. ett stort antal
landsmän infunnit sig, hälsades de närvarande
välkomnne af talföreningens ordf., kand. G. Nordlund, som
förklarade meningen med sammankomsten. hvarpå
ordet lemnades till inledaren af diskussion, kand.
K. Hammarberg. Efter inledningsföredraget
afspann sig ett i hög grad intressant meningsutbyte.
De fleste talare voro ense därom, att kyrkan
verkligen skulle vinna på en skilsmässa från staten, i
det att därigenom en sann kristendom bättre kunde
uppkomma och de många gånger hätska förföljserna
mot olika tänkande upphöra. En del talare
trodde dock, att en skilsmässa under nuvarande
förhAllanden ej vore önskvärd. Så uppträdde till
statskyrkans försvar hrr Nyström, Arnell, A. Hamrin,
Sundström och G. Wiklund, hvaremot hrr
Brandel, Fr. Olsson, Ruth, Högberg m. fl yrkade
på skilsmässa mellan stat och kyrka. Synnerligen
sakrika voro två anföranden af dosenten
Nyström, som med känd skicklighet framhöll de
stora förtjänster den svenska statskyrkan inlagt om
vårt land, i det man med skäl kunde påstå, att
kyrkan mera gagnat staten, än staten kyrkan. Tal.
betonade vidare det okloka, uti att beröfva staten en
af dess kraftigaste bundsförvandter och erinrade
till sist om (fet kauda ordspråket »man vet hvad
man har, men icke hvad man får» ett ordspråk
som här hade sin fulla tillämpning.
Statskyrkans motståndare påpekade å sin sida
bland annat det, såsom de tyckte, orätta uti att
personer, som ej ville betjäna slg af statskyrkans
tjänare, ändå måste bidraga till deras aflönande
som att fritänkare nödgades låta undervisa
sina barn i en lära, som de ej längre trodde på
Häremot invände en af statskyrkans försvarare
hurusom antalet fritänkare i vårt land ännu
utgjorde ett försvinnande fåtal, hvarför desse helt
naturligt måste böja sig för det stora flertalets
vilja. En annan talare å samma sida uttryckte
därjämte sin synnerliga glädje öfver, att
statskyrkans tjänare ännu kunde tvinga ogudaktiga
föräldrar att uppfostra sina barn till tron på en Gud.
Det lifliga meningsutbytet afslutades omkring
kl. 1/2 8 e. m., och skulle den förda diskussionen
anses utgöra svar på den uppstälda frågan.
I enlighet med programmet vidtog nu en
«gemütlicher Theil» med sång och landsmål. Det kom
således på hrr landsmålares och sångares lott att
under den återstående delen af sammankomsten
hålla stämningen uppe. Detta tycktes ock lyckas.
Ett rikligt bifall skördade såväl hrr Sundström
Englund och Berglund för sina tokroliga
landsmåIsberättelser, som ock sångarne för sina goda
prestationer. Både under diskussionen och
»gemütlicher Theil» serverades vid små bord goda
ölsorter och längre fram på aftonen äfven smörgåsar.
Det jämförelsevis stora antalet deltagare och den
belåtenhet alla uttryckte med sin afton visade, att
man kan roa sig äfven utan att använda de
distillerade dryckerna och dyrbara anrättningar af mat.
Att döma af det intresse, hvarmed denna i sitt
slag nya tillställning omfattats, är det ej otroligt,
att ännu en dylik sammankomst under terminens
lopp kommer att anordnas.
— Å extra landskap onsdagen den 18 dennes
förekom ånyo till behandling den af mig förut
omnämda frågan om sättet för det nya nationshusets
uppvärmning. Nationen fattade därvid det
beslutet att i det nya huset låta anbringa en
värmledningsapparat efter Fridländers system i och för
festvåningens uppvärmning, hvaremot de öfriga
rummen skulle uppvärmas medelst kakelugnar.
August.
Eldsvåda. En gård i Söderhamn,
tillhörig snickaren C. J. Högstedt och
brandförsäkrad i städernas bolag för kr. 3,560,
nedbrann i lördags e. m. på 1 1/2 timma.
Sågen i Ljusne måste i torsdags slås
igen af den anledning, att timret, såväl det
upprullade som det stöddragna uti de inre
magasinen, tagit slut. Det timmer, som är
öfrigt, finnes stöddraget i Vårdabergsviken,
hvarifrån det skulle blifva för kostsamt att
frakta under nuvarande isförhållanden.
Följaktligen torde sågen komma att stå,
tills isarne smälta.
Vid Gefle arbetareförenings sammanträde
i söndags förekom till behandling
en ansökan från hr Victor Lennstrand om
lokalens upplåtande åt honom. Styrelsen
betraktade saken som en ekonomifråga,
hvilken icke hade något att skaffa med
föreningens program eller för öfrigt uttalade
åsigter, synnerligust som salen under årens lopp
uthyrts till personer af vidt skilda åsigter.
På grund häraf tillstyrkte styrelsen ansökan,
hvilken ock efter en längre diskussion
bifölls.
Norrl.-P:o.
I Gefle sparbanker insattes och uttogos
under senaste veckan, ören oräknade:
Insattes: Uttogos:
Länssparbanken............ 33,824 42,926
Stadssparbanken.......... 14,299 32,270
Norrl.-P:n.
Till Landbergska stipendiater för
innevarande år har Upsala domkapitel
utsett teologie studerandene af Norrlands
nation G. Fröst, Hj. Fjellström och J. A. Edström.
Åkerskrutbrukstatsegendom.
Statsutskottets första utgiftsafdelning har vid i
lördags afton hållet sammanträde tillstyrkt
bifall till inköp för statens räkning af
Åkers krutbruk.
Konstituerad. Sedan semin.-adj. M.
Nordströms utnämning till koneistorie-
notarie vunnit laga kraft, har domkapitlet
beslutat utfärda konstitutorial för honom.
Tjänsten tillträdes af Nordström som ordinarie
den 1 maj 1890, enär nuvarande
innehafvaren, utnämde kyrkoherden Matthiesen,
skall tillträda Kropps pastorat i Lunds atift
den 1 maj 1889 samt presterekapets enke-
och pupillkassa därefter eger att åtnjuta ett
års behållen inkomst vid lägenheten.
Åter en försvunnen. Gårdsegaren
C. J. Petersson i Vimmerby, innehafvare
af en stadsgård och jordbruk, är sedan
några dagar försvunnen. Han tros, fruktande
straff för begångna falsarier i affärsväg,
hafva rymt till Amerika. Petersson torde
hafva medfört en stor reskassa.
Stor betalningsinställelse. Egaren
af Schebo bruk, den äfven såsom
teaterförfattare bekante Knut Michaelsson, har
nyligen instält sina betalningar. Schebo är
en högst betydlig bruks- och landtegendom
i Stockholms län, 3 mil från Norrtelje, med
lastageplats vid saltsjön. De ogynsamma
järnkonjunkturerna lära vållat obeståndet.
Själfmord. Handl. Alf. L. Sylvan i
Helsingborg befans i fredags middag hafva
tagit lifvet af sig medelst hängning hemma
sin bostad.
I den gamla goda tiden. (B. L. T.)
I en i Karlskrona utfärdad kommendantsorder,
daterad den 14 augusti 1849, läses:
»All tobaksrökning förbjudes hädanefter
å stadens torg och gator för flottans
såväl befäl, underbefäl som manskap».
Ovanliga brefkuvert. I dessa dagar
ha i handeln utkommit kuvert, försedda
med 10-öres frimärke, hvilka säljas till ett
pris af 8 öre. På kuvertens fram- och
baksida äro annonser anbragta, och har det
härigenom blifvit möjligt tillhandahålla
allmänheten kuvert jämte påsatt frimärke till
detta underpris.
Om konung Oskars besök i Rom
och hos påfven berättar St. D. bland annat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0190.html
