Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kvinnorna - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Han förstod att man måste akta sig att dra för
hastiga slutsatser. Här hade han nu genast avfärdat
en människa som fnoskig, och så sökte hon hjälp
hos den som var i Guds ställe.
— Felet var det att hon trodde kraften satt i
prästrocken, sade han till Maria.
—■ Men hur förklarar kyrkoherden då att somliga
människor ha så stor makt över andra ? frågade hon.
Över hela deras liv. På hur långa avstånd som helst.
Jag skulle önskat veta det, tillade hon, då han
gjorde en åtbörd av: "sådana frågor man får här i
Gammalrödja!"
— Förklara i stället för mig en annan sak, som
jag inte kunnat fatta, sade kyrkoherden. Hur kan
det komma sig att gamla människor här tror att
bilar är farliga för sjuka?
Maria såg oförstående på honom.
— Jo, absolut. När jag kom till Ängasjö i
sockenbud häromdagen för att ge den sjuke morfarn
nattvarden, så sa gamla mormor till mig: "Ja, nu när
kyrkoherden har bil, så kan en ju inte veta hur det
går med far." Jag blev då bra förargad, eftersom jag
enkom skaffat mig bil för att kunna så snabbt som
möjligt hörsamma deras kallelser.
Maria visste ingenting, men hon lyckades få tag
i gamle kyrkoherden och ställa honom inför
problemet. Därpå gick hon tillbaka till den nye. Det var
inte alls som kyrkoherden trott, ty ingen trodde
bilen var farlig. Men förr brukade de gamla ta
märke på prästens häst, när han reste från sjuka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
