Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kvinnorna - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MS
varit: erövring, lösryckande, förräderi och
för-nekelse, frihetsglädje, likgiltighet, återkomst — tillit,
hängivelse, lycka, fasa, ångest, födelse, blod och
död, dödens trötthet och livets seger över den,
ångest, underkastelse, tukt, tystnad, tålamod,
frigörelse och klarhet.
Slutligen ett handslag igen.
Maria visste allt om hans tjugufem år, ty hon
hade haft honom hos sig och visste intet om dem,
ty han hade varit så långt borta. Men hon behövde
icke göra någon fråga för att förbinda detta allt
med detta intet, ty det var svar på alla frågor, att
han åter var här.
Daniel visste litet mera om henne, och det han
visste gjorde honom osäker. Han måste göra en
fråga:
— Vill du stå fadder åt flickan samman med
mig? frågade han. Hon ska heta Maria.
— Det är ju en stor heder, sade hon.
Då visste han vad han behövde veta. Hon hade
inga krav på honom, ty hon hade sin nödtorft ändå.
"Det har gått henne bra, och det är tur för mig",
tänkte han.
— Ska du inte gå in och titta på lilla Maria?
— Jo visst, sade hon. Att hon rätt ska heta
Maria. Lennart ville kalla upp den första flickan
efter mig, men Ester tyckte inte det var vackert nog.
— Nu tycker hon det är vackert, sade Skörd.
Nej, jag skulle gå och bryta rönne och spika upp
omkring dörren, den är med sitt allra vackraste nu.
10. — Wägner, Svalorna ttyga högt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
