Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kvinnorna - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
misstrodde fadern, när han började komma med
frågor på ett sätt som han trodde var sokratiskt.
— Det skall jag då, sade baronen. På den tiden
representerade stutarna dragkraften i jordbruket,
att uppföda stutar var en säker inkomstkälla för
lantbrukaren, det gav pengar. Därför måste stutarna
ha allt det foder man kunde skava ihop, korna
svält-föddes och sinade följaktligen. Då drog man den
slutledningen, att det var den tidens Kajsa
Domma-dag som trollat bort mjölken, och så brände man
henne, för att få bättre avkastning. Se, det var en
oangriplig slutledning.
— Det var ju enfald och vidskepelse. Det ska
vara far som ska göra sådana sammanställningar.
Douglas var arg, ty han såg ett försiktigt leende
på kyrkoherdens runda ansikte.
— Det har inte alls gått upp för dig vad jag
menar? Då ska jag ge dig ett annat exempel. Du
vet att det kunde gå en smula hett till vid de stora
kalasen förr, även på herrgårdarna. Vad tror du
man gav skulden? Jo, om pigorna slamrat under
förberedelserna, slängt vedträna i golvet och
dundrat med såstången, när de bar in vattnet, då
blev festen högljudd.
— Nej, nu går far för långt.
— Gör jag? Min mormor berättade för mig, att
när hennes farfar skulle begravas gick det ut
befallning till personalen att inte slamra eller skrika
under förberedelserna och vid dukningen av borden.
Det var en kur per sympaticam. Och så gick pigorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
