Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kvinnorna - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
var borta och rakade Kajsa Mård. Hon förlyfte
sig och gick sönder invärtes. När Skörd kom hem,
stod hon i köket, diskade och spottade blod.
Han lade henne till sängs och skötte in tvätten.
Hon låg där och grunnade över en enda sak: hur
hon skulle beveka och göra sig bevågen den man
som hade makten över hennes värld. Inte gick det
genom att släpa på tvättkorgar, så mycket var
säkert. Han hade varit mycket tyst de här två
dagarna medan hon legat.
Nu kom han in till henne.
— Hör nu, Ester, sade han med en röst hon inte
hört förr. Lennart han talar om virkespriser och
plats för tomt. Och Ester har alldeles bytt sinne.
Vad går åt er, vad är det ni grunnar på? Duger
inte huset vi har? Om ni spekulerar på ett nytt, så
ska jag säga Ester, att nån sjö att ösa ur har vi
inte, och här har redan gått åt så mycket pengar...
Ester blev skräckslagen.
— Nej, men Skörd, sade hon, vi villa inte ösa
ur nån sjö! Huset duger visst åt oss. Men vi har
ibland undrat om det dugde åt Skörd.
Varför det inte kunde duga åt Skörd, ville hon
inte ut med. Men han plågade henne så länge, till
dess han slutligen vred ur henne att Lennart och
hon talat sig emellan om att Skörd behövde ett nytt
hus, ifall han gifte sig. Hon visste det var
vansinnigt att kasta ut detta ord, men hon kom inte undan,
då han pressade henne.
Det lugnade henne litet, då hon såg hur förvånad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
