Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kvinnorna - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så kom första söndagen i advent.
Det var massor av folk på kyrkbacken, bland dem
Daniel med sin bror, svägerskan och de äldsta
brorsbarnen.
Daniel brukade inte gå i kyrkan. Maria väntade
därför inte alls på att få se honom, men nu stod
han där ändå. Det var första gången de möttes så
här inför offentlighetens ögon. Hon gick fram för
att hälsa men nog var det underligt att hon fick
driva sig själv med ett du måste för att gå över
backen genom församlingens led fram till dem.
— Ja, jag bjuder dig inte ner, sade Daniel, för
du säger ju alltid nej. Du ska förstås till
prästgården? Ester hade lärt honom.
Alldeles riktigt, hon hade tänkt sig till
prästgården. Det föll sig lättare att gå dit än till
Skördatorp. Hon hade så roligt där, sedan kyrkoherden
fått i gång en kristlig ungdomsförening. Hon
kände ju nästan alla de unga och kunde verkligen
hjälpa till att förmedla bekantskapen mellan dem
och prästfolket. Prästfrun sjöng med dem och
kyrkoherden läste högt sådant som han ansåg
lämpat för ungdomens fattningsgåvor. Det gick långt
över den, men var just lagom för Marias. Hon var
lycklig att till tack kunna ta på sig förberedelserna
och de långa diskarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
