Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kvinnorna - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
lampan för att se vad som var fatt, kände han hur
iskall och het hon var, hörde hur det pep i bröstet.
Nå ja, en förkylning, men fördenskull talar man
väl inte om död genast. Han begrep inte ett dugg,
förrän han kom in i rummet, och fick se Kajsa,
som han glömt. Då förstod han, och med en
svordom körde han ut henne orakad i snön. Sedan satte
han alla klutar till för att sköta Ester med värme
utan och innan.
— Fryser du så mycket? Vänta du, jag ska
värma dig i natt. Ack, Ester, bråka inte, det är ju
ändå nödvändigt.
Ester försjönk i hans omsorger, och all fruktan
och plåga flöt bort för henne.
— Ja, äss det är nödvändigt! Jag ska ändå ju
snart dö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
