Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
för skola de ha betalt. Betalningen sker i form af
utnämningar till vissa ämbeten, hvilket så vackert kallas politiskt
erkännande.
Svensk-amerikanen är lika vaken och intresserad af
allmänna frågor som någonsin amerikanen själf och invandrarna
från andra länder, men han kastar sig icke in med hela sin
själ i politiken, han gör icke politiken till ett lefvebröd. Han
nöjer sig med att vid valurnan fullgöra sin medborgerliga
skyldighet efter bästa förstånd. Politiken är för honom ett
medel, icke ett mål. Han är idealist, han har tanke främst
för saken, och när hans parti afgår med seger, betyder det
för honom, att de åsikter, han hyser, komma att tillämpas af
dem, som makten hafva. Det är för honom vinning nog.
Han behöfver ingen "praktisk" vedergällning för att göra
sin plikt.
Orsaken till att svensk-amerikanen icke kastar sig in med
hela sin själ i politiken och blir yrkespolitiker, ligger visst
icke i brist på intresse för allmänna saker, utan på svenskens
medfödda brist på politisk instinkt. Sådan frodas icke bland
idealister, men väl hos dem, som hafva öppen blick för lifvets
realiteter och särskildt bland folk, som länge lefvat
under-kufvade. Därför passa både norrmän och irländare bättre än
svenskarna för den amerikanska maskinpolitiken.
Svenskens idealism gör, som nyss sagdt, att han sätter
saken före personen. Han vill, att ämbetet skall söka mannen
och ej mannen ämbetet. Ser man efter, där en
svensk-amerikan uppställes som ämbetsmannakandidat, så finner man
vanligen, att han uppställt sig som kandidat på andras
uppmaning, många gånger under stark påtryckning, såsom den mest
lämplige för ämbetet, således att ämbetet verkligen sökt
mannen.
Sådant är numera ej så sällsynt bland
svensk-amexikaner-na, och vi finna dem ju i statslegislaturerna och gtadsstyrel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
