Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Appendix 233
dödstalen voro ovanligt låga. 1736—43 var situationen annorlunda.
Nativiteten var högre än tidigare men mortaliteten hade ökat ändå
mer. Medan folkmängden ökade starkt under den förra perioden
inträffade under den senare en befolkningsminskning.
I sin förklaring av denna utveckling avviker Utterström starkt från
Heckscher. Heckscher har visat att missväxterna 1725—27 knappast
alls medförde någon höjning av mortaliteten. Det minskade
skördeutfallet berodde på de torra heta somrarna. Skilda delar av Sverige
berördes på olika sätt av torkan. Södra Sverige drabbades hårdast
medan norra Sverige fick medelmåttig eller god skörd. I Mälardalen
var skörden något under normal. Skörden i rikets tätast befolkade
delar, som tillika var de viktigaste jordbruksdistrikten, var sålunda
lägre än normalt och närmade sig i vissa områden fullständig
missväxt. Sannolikt drabbades vårsäden hårdare än höstsäden.
En jämförelse mellan den regionala fördelningen av missväxten
och nativiteten och mortaliteten följande år ger vid handen att ett
nära samband uppenbarligen existerade, något som kan stärka tilltron
till statistiken.
Nativiteten och äktenskapsfrekvensen visa ett samband inte endast
med skördeutfallet under det närmast föregående året utan också
med de närmast föregående åren.
Den låga mortaliteten 1720—35 sammanföll med en period av
ovanligt torra och milda vintrar. Detta sammanträffande kan
knappast vara en tillfällighet. Det svenska klimatet ställer höga krav på
bostad och kläder och den fattiga befolkningens bostads- och
bekläd-nadsstandard var uppenbarligen långt ifrån tillfredsställande. En
provinsialläkarrapport från 1785 meddelar att till följd av de höga
vedpriserna många barn dött av mässling. Ett förhållande, som
spelade större roll var att en lång och sträng vinter förlängde vistelsen i
ohygieniska och överbefolkade bostäder. En provinsialläkarrapport
från 1819 skildrar hur människor och djur delade bostaden.
Stränga vintrar voro särskilt ödesdigra för barn och åldringar.
Inom dessa befolkningsgrupper utgör andningsorganens sjukdomar en
vanlig dödsorsak.
En undersökning av F. T. Berg, ”Årstidernas inflytande på
dödligheten” (Statistisk tidskrift 1879) som omfattar perioden 1749—1872,
visar ett tydligt samband mellan dödlighet och årstid. Mortaliteten
var lägst på sommaren, steg på hösten och vintern och nådde sitt
maximum på våren.
Berg visar vidare att femårsmedeltalen för dödligheten under sex
på varandra följande perioder 1776—1805 och 1811—15 steg.
Sommartemperaturen var ovanligt hög under slutet av 1700-talet och
Utterström anser att det finns ett samband mellan de höga som-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
