Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Appendix 235
ringar av dödligheten inom dessa åldrar påverkade kraftigt den totala
mortalitetssiffran.
Den sjukdom som orsakade den största bamadödligheten, var
smittkoppor. Det är därför av intresse att närmare studera denna
sjukdom i samband med skördeutfallen. En svaghet i källmaterialet
är att före 1773 statistiken inte skiljer mellan mässling och
smittkoppor, men det är rimligt att antaga att stora mortalitetsökningar
kunna sättas i samband med den senare sjukdomen.
Under åren 1751—52 uppgick dödligheten i smittkoppor och
mässling till ca 18 000. Skörden hade varit god. Antalet dödsfall började
öka 1756 efter en god skörd och nådde sitt maximum under
hungeråret 1757. 1758 var hungersnöden svår medan epidemien befann sig
på tillbakagång. 1756—58 dogo totalt 25 000 bam av mässling och
smittkoppor.
Åren 1762—63 inträffade åter en kraftig ökning av dödligheten
i dessa sjukdomar. Skörden hade varit under den normala. 1768—69
inträffade efter normala skördar en ny dödlighetsökning. Den stora
dödligheten 1773 inträffade samtidigt med en svår hungersnöd,
medan mortaliteten inte var särskilt hög 1772, trots att
försörjnings-förhållandena då voro nästan lika svåra som 1773. Den svåraste
smittkoppsepidemi som är känd i Sverige inträffade efter goda
skördar åren 1778—79. Under hungeråret efter 1780 var
smittkoppsdödlig-heten relativt låg. 1784 nådde dödligheten ett nytt maximum.
Maxi-mitalen under de följande femton åren (1789 efter normal skörd och
1795 efter missväxt) voro avsevärt lägre än tidigare. Den sista
verkligt stora smittkoppsepidemien inträffade i Sverige år 1800. Aren
1798—1800 kännetecknades av missväxt.
Smittkoppscyklarna och skördecyklarna sammanfalla sålunda inte.
Då de förra var långa och de senare korta sammanfalla stundtals år
med missväxt och år med kraftiga epidemier. Missväxterna torde
också ha utövat ett sekundärt inflytande på smittkoppsdödligheten.
När ett ökat antal tiggare till följd av svår hungersnöd drog genom
landet måste infektionsrisken ha ökat. Hungern minskade också
motståndskraften mot sjukdomarna.
I en granskning av ”Sveriges ekonomiska historia från Gustav
Vasa, II” i Rig nr 1, 1950 diskuterar David Hannerberg
befolknings-statistiken ur källkritisk synpunkt. Hannerberg hävdar att
felaktigheter förekomma i första ordningens sammandragstabellers (d.v.s.
kon-traktstabellernas) uppgifter om födda och döda under perioden 1721
—35. Vid en undersökning av det befolkningsstatistiska materialet för
Närke har Hannerberg kunnat definiera felen genom jämförelse med
de bevarade kyrkböckerna. Det visar sig att luckor i begravnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
