Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TIDEN FÖRE BOKTRYCKAREKONSTEN.
De äldsta spåren af skrift från de gamla folken hafva vi huggna
i sten eller intryckta i lera, såsom i assyriska lercylindrar eller
käglor och å murar till byggnader, å grafstenar, milstolpar o. d.,
graverade i metall, såsom från romerska tiden existerande
borgarebref för uttjenta veteraner ur hären (bronstaflor förenade på ena
långsidan medelst ringar), eller ristade i vaxtaflor, på samma sätt
sammanhäftade.[1] Vaxtaflorna tjenade äfven för korrespondens.
Hos egypterna skref man i forntiden äfven på tunna trätaflor,
i Orienten på läder. Vaxtaflorna undanträngdes af papyrus, som
åter erhöll en konkurrent i det på båda sidor skrifbara
pergamentet.[2] Böckernas form bestämdes väsentligt af det materials
natur, hvarå de skrefvos: manuskript å papyrus lämpade sig
beqvämast för rullar, brons-, elfenben- och vaxtaflor äfvensom
pergament lättare för vår nuvarande bokform.
Pappersfabrikationen var, såsom de flesta tekniska konster,
först känd af kineserna, hvilka i urgamla tider skrefvo på
bambusblad och senare på derför prepareradt siden. Dessa material
utträngdes omkring 153 e. K. genom uppfinningen af ett papper
(Tsai-lun), beqvämare än bambusblad och billigare än siden,
beredt af trädbark, hampa, lump o. d. Det egyptiska papperet
[1] Bestod en sådan bok af två taflor, så kallades den: diptychon, af tre:
triptychon och af flera: polyptychon; i allmänhet bildade sådana sammansatta taflor
en codex. De romerska konsulerna brukade vid embetets tillträdande bortskänka
elfenbensdiptychon, utvändigt sirade med sniderier; namnet öfvergick då till
elfenbenspermar för pergamentblad, kostbara handskrifter o. d.
[2] Papyrus tillverkades af det egyptiska cypergräset, från hvars halm den fina
huden aflöstes och klistrades i två korsvis lagda lager, som sammanpressades.
Grundandet af ett stort bibliotek i Pergamos under konung Eumenes II (197—158 f. K.)
uppväckte afundsjuka hos Ptolemeerna i Egypten, och de förbjödo utförande af
papyrus. Detta ledde till förbättring i beredningen af djurhudar, och den vunna
produkten blef på tillverkningsorten kallad charta pergamena, pergament. Man
begagnade härtill huden af getter, får, kalfvar och ofödda lam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svboktrhi/0011.html
