Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dervid bestämdes att, om någon af delegarne under denna tid
skulle med döden afgå, hans arfvingar då skulle efter
fördragstidens utgång åtnöja sig med 100 gulden. Sysselsättningen var
hufvudsakligen att göra speglar, en konst, som den tiden var af
stor betydelse, och hvarvid synnerlig vigt lades på de pressade
metallramarna.
Julen 1438 insjuknade Dritzehn svårt och dog. Han hade
hos sig haft uppstäld en press, och vid underrättelsen om hans
död sände både Gutenberg och Heilmann hvar för sig en person,
som skulle söndertaga pressen, så att ingen skulle få veta hvad
»styckena» hade att betyda.[1] Då de utsände infunno sig för att
fullgöra sitt uppdrag, var emellertid »saken» borta. Under förhöret
talas dessutom om penningelån till anskaffande af bly, och en
guldsmed Johan Dünne vittnar att han redan tre år förut af
Gutenberg bekommit 100 gulden för verktyg, som blifvit använda
för tryckning. Dritzehns arfvingar stämde Gutenberg, och domen
blef att dessa skulle nöja sig med de i uppgörelsen bestämda
100 gulden.
Redan de många osannolikheter, som förekomma i den
fullständiga berättelsen om denna process, såsom t. ex. att Gutenberg
låtit hos annan person uppsätta och begagna något, som skulle
hållas hemligt; att vittnen, som icke voro invigda i hemligheten,
dock hade ganska noga reda derpå o. s. v., göra denna handlings
äkthet misstänkt. Dertill kommer att den engelske bibliotekarien
Dibdin, efter granskning af papperet, förklarat att detta
dokument förskrifver sig från 16:e årh., och således endast kan vara
en afskrift. Man behöfver derför icke anse, att berättelsen saknar
all grund, men temligen säkert är, att den af välvilliga händer
blifvit utlagd så, att den skulle bättre passa för vissa afsigter.
Men äfven om man skulle antaga dokumentet såsom äkta, så
bevisas deraf icke, att Gutenberg och hans kompanjoner på den
tiden tryckte böcker. Den omtalade pressen kan visserligen hafva
varit en boktryckarpress, men lika väl en prägelpress för utsirning
af spegelramar o. d. Äfven blyet och andra omvittnade saker
skulle lika väl kunna hafva begagnats för denna tillverkning,
hvarmed man vet att de sysselsatte sig, som för boktryck.
Emellertid är det icke otroligt att Gutenberg redan under sitt vistande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
