Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmas; men att hans förtjenst om det nya företaget icke var
ringa, kan man sluta redan deraf, att den ansedde och välbergade
Fust icke drog i betänkande att gifva sin dotter till hustru åt ,
den fattige skrifvaren.
Med Gutenbergs stora verk gick det såsom med många andra
företag af betydelse: det fordrade mera penningar än beräknadt
var, innan det blef färdigt och kunde gifva någon inkomst. Fust
försträckte ytterligare penningar, men vare sig nu att förskottet
varit för stort eller att Gutenberg icke varit rätte mannen i
affärer, den nya konsten hade trots alla tekniska framsteg icke
haft någon förmånlig finansiel följd. Det kom så långt, att Fust
klagade öfver Gutenberg. Det förtroende, som Fust hyste för
Schöffer, ingaf väl äfven honom den tanken att Gutenberg numera
kunde undvaras, och att Fust och Schöffer för egen del kunde
fortsätta det påbörjade företaget. Tvisten ledde emellertid snart
derhän, att fördraget mellan Gutenberg och Fust nådde ett slut;
huru och när den slutliga skilsmessan skett, är dock icke bekant.[1]
Den 12 augusti 1451 beviljade påfven Nicolaus V åt en hvar, som
skänkte penningar för att understöda konungariket Cypern i dess
krig mot turkarne, allmän aflat, som gälde under tre år, från
den 1 maj 1452 till samma tid 1455. Paulinus Zapp (Chappe)
besörjde i Mainz afsättningen af aflatsbref för Tyskland; dessa
bref voro skrifna på pergament, men snart trycktes de. Alla de,
som finnas qvar, äro från tiden mellan den 25 nov. 1454 och den
30 april 1455 samt tryckta med olika stilar och härröra
sannolikt från två skilda tryckerier, hvilket skulle kunna förklaras på
det sätt, att Gutenberg redan vid denna tid skilt sig från Fust.
Emellertid fortsatte Fust och Schöffer efter skilsmessan från
Gutenberg att trycka den 42-radiga bibeln och fingo den färdig
i slutet af 1455 eller början af 1456. Denna bibel är ett högst
ärevördigt och betydande tryckmonument, en foliant i två band
af 324 och 317, tillsammans således 641 tvåspaltade blad, mest i
lägg om fem ark. Ett rubriceradt exemplar i nationalbiblioteket
i Paris är betecknadt med datum, första bandet den 15 och andra
bandet den 24 aug. 1456. Man har exemplar så väl på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
