Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORAVERADE TRÄTYPER. TYPER MED HÅL. l
j
är nog möjligt, att uppfinnaren söndersågat några rader för att
se huru bokstäfverna läto sammansätta sig, men att han satt och
tryckt med sådana bokstäfver är föga troligt. Närmare till hands
ligger då, att han låtit hyfla rätvinkliga blinda typer och derå
graverat bokstäfver. Underrättelserna om tillvaron af trätyper
uppträda så bestämdt, att de icke kunna betviflas. Sannolikt är
det äfven, att de första försöken att trycka skedde med typer
graverade i trä, ehuru man väl snart måste.erkänna, att dessa
hade många oangenäma egenskaper; med de många ligaturer,
som då begagnades, låg dock tanken på gjutning af bokstäfverna
icke så nära, som man nu tror. Dertill kom, att flera bokstäfver
så sällan förekommo, att man kan få söka från början till slut
i en bok för att finna ett fullständigt alfabet, hvarför
bokstafsgraveringen låg närmare till hands. Det är också troligt, att de
första gjutna typerna götos blinda och derefter graverades. Här- I
emot har invändts, att det skulle behöfvas för många bokstäfver.
De äldsta boktryckarne tryckte dock sida för sida af en bok,!
ehuru arken voro falsade i lägg om 4 ark (quaternion), och härtill I
behöfdes icke stort stilförråd. Till en sida af den 36-radiga bibeln
behöfdes ungefär 1800 bokstäfver, och till en andra sida, som skulle
sättas, medan den förra trycktes, lika mycket, alltså 3600
bokstäfver. Det fans ungefär 100 bokstäfver och tecken, och mäste
således i medeltal en bokstaf graveras 36 till 40 gånger. Detta
förhållande borde visserligen sporra till stilgjuteriets uppfinning,
men mot graveringen uppstälde det inga stora svårigheter.
Det talas äfven om, att bokstäfverna voro försedda med hål
och genomdragna med en tråd. VINNE anser, att härmed endast
menas stämplar, men detta torde icke vara fallet. Våra nuvarande
metallbokstäfver äro gjutna i noggranna instrument, som garan- l
tera deras rätvinkliga form; det oaktadt händer det att, om en
rad icke är väl utslutad, bokstäfver dragas upp af färgvalsen.
Med de första, i ofullkomliga instrument gjutna stilarne var detta l
naturligtvis ännu mer att befara, isynnerhet som de då begagnade
bollarne voro mera egnade att draga med sig stilen än nu bruk-
liga valsar. Eget är, att icke några stilar eller någon afbildning !
deraf finnes qvar från 15:e årh. Ett enda undantag gifves, och
detta är ett af bibliografen MADDEN upptäckt tryck af Hom- ;
BorcH i Köln, från slutet af 1476, deri en ur formen uppdragen å
I
! FAULMANN har bevisat detta genom bladet 144 i Schöffers Psaltare, å hvilket
blad registret är mycket dåligt, under det att registret å motsvarande blad är riktigt,
hvarför dessa blad ovilkorligen måste vara tryckta hvar för sig och två gånger.
F
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
