Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND: PRESSLAGSTIFTNING.
böcker skulle utsättas namn på boktryckare och stad der
tryckningen skedde, samt att pressförbrytelser skulle straffas med lif
och gods. 1548 beslöts, att icke allenast tryckare och säljare
skulle stånda ansvar, utan äfven köpare af otillåtna böcker skulle
fängslas och med godo eller ondo tvingas att uppgifva, hvarifrån
de fått böckerna. :
I Bayern förordnades 1548, att af påfven förbjudna böcker
icke skulle få försäljas eller finnas i husen; den som bröt
häremot skulle anses såsom den der föraktade den kristliga kyrkan,
det kejserliga majestätet och landsfursten samt straffas till lif
och gods. 1580 utfärdades en ännu strängare förordning, hvari
stadgades, att en hvar, hos hvilken en kättersk bok blef funnen,
skulle åläggas så strängt straff, att flera tusende skulle deraf få
ett afskräckande exempel, och vid dödsfall skulle qvarlåtenskapen
genomsökas och, om förbjudna böcker funnos, skulle straffet drabba
arfvingarne. 1608 påmindes det andliga rådet att visitera
boklådorna, isynnerhet under marknader, och att konfiskera
sekteriska böcker; ingen bok fick utgifvas utan censur och meddeladt
imprimatur. 1645 förordnades, att boktryckarne jemte det
kejserliga privilegiet, om de hade sådant, äfven måste söka kurfurstens
och angifva båda frontespicio; i vidrigt fall skulle man lära
boktryckarne hvad de såsom respekt mot lands- och kurfursten hade
att iakttaga. 1766 sökte regeringen att frigöra sig från den
kyrkliga censuren och förklarade, att censuren tillhörde landsherren
och ingen annan. Endast böcker, som stredo mot den katolska
läran och statens grundregler, förbjödos. 1769 inrättades ett
censurkollegium. Efter Max Josephs död följde strängare
föreskrifter, hvilka fortforo till 1803, då censuren här upphäfdes.
Sachsiska regeringen var den enda, som uppmanade till godt
tryck. 1594 förbjödos boktryckarne att utbyta det goda papper,
som förläggarne lemnade, mot sämre, hvarjemte de uppmanades
att låta af kunnige män författa dedikationer på latin till
högtstående personer, då kändt vore att boktryckarne voro alldeles
oerfarna i latinska språket. Vidare uppmanas de att
sammansluta sig till skrån, då det funnes många inom officinerna, som
icke vore rätt skickliga, men på detta sätt kunde undervisas.
Skrån bildades snart i alla tyska stater, och efter 1650 kunde
ingen anlägga tryckeri, som icke behörigen lärt derå; antog en
gesäll arbete hos en icke utlärd boktryckare, utstöttes han ur
gillet. Som första vilkor för att antagas till lärling fordrades att
vara född i äkta säng — oäkta och oärlig hade hos medeltidens
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
