Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEDERLÄNDERNA! HAARLEM.
erhöll staden ater sådant 1561, då JAN VAN ZUREN der började
sin verksamhet. IsaAK ENscuEpÉ anlade 1703 här ett tryckeri
och upptog 1727 i affären sin son JOoHANNES. Denne lärde i
sin ungdom xylografi, och han förvärfvade sig härigenom ett
omdöme i illustrationstryck, som gjorde honom till en
auktoritet i detta afseende. 1743 köpte han Wetsteins, senare Elzevirs
och 1780 Bleaus stilgjuteri. Härigenom förvärfvade stilgjuteriet
ett historiskt värde, och genom gravören Fleischmanns
skicklighet höjdes det till ett af de förnämsta på sin tid, och dess
rastlösa framåtgående synes af stilprofven 1825, 1841, 1250 och
1867. Johannes egnade sig äfven åt vetenskapen och tillökade
det redan af fadern grundlagda utmärkta biblioteket med
typografiska sällsyntheter. Han dog 1781, och hans son JOHANNES II
öfvertog affären. Denne egnade sig dock mera åt studier än åt
Cnd;uunu.nuzumm onden Habbe tfvce han be geney/
bie Hem bienden / (namryk cum en Eraftum / bleef
felbe eenen tyt [lmub] in uul:u tyt ontftont
aar geen kleune erte han m:n den D u: Beeren.
MWant een mer numt Otmmmi / een filberfmit eune fils
vere tempelen van Piana maakte / bracht bten uan hl: njte
geen len getuin toe. Merke hy tfamen htt m Bhebbende/
met n:’baunwm::u bdan diergelyke mm be Hu / .lmv
nen / gy weet / bat tvg upt bit ge aart hebben:
euuz fiet ende Hoogt / bat dbefe paulu becel bolk mer all
ban cp fen/maar och byna han geheel Pften overcedet en
gtn er iå:.ft/ (emnu/ ddt het M GSoben 3pn / mm:tnw
S%CUGIODSHIRB OPROESTOUMLATZ
Fig. 34. Duit, graverad af J. M. Fleischmann 1740.
boktryckeriet. Genom vetenskaplig bildning i förening med
praktiska kunskaper hade cheferna för detta hus gifvit det en prägel
af både affär och historisk samling. De stodo i detta fall ensamma
i sitt slag, i det de lyckats att samla nästan alla originalstilarne
från boktryckarekonstens blomstringstid i Holland. Under sådana
förhållanden måste man så mycket mer beklaga att, efter
Johannes III:s död, det värdefulla biblioteket skingrades 1867;
det skulle tillsammans med gjuteriets och tryckeriets sällsynta
skatter hafva bildat ett värdigt motstycke till det Plantinska
museet.
Hollands berömdaste stämpelskärare var JOHANN MICHAEL
FLEISCHMANN från Ntärnberg. Han arbetade först åt Wetstein,
och sedan dennes gjuteri öfvergått till Enschedé åt denne senare.
Han förbättrade bland annat den holländsk-gotiska stilen, duit
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
