- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
252

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINKÖPING. 1700.

Linköpings gymnasii-tryckeri förestods af E. Kempes enka från
mannens död 1700 till 1715, då förut varande faktorn derstädes

PETTER HANSSON PILECAN antogs till boktr_yckare och förblef
det till sin död 1741.! År 1729 väcktes i konsistoriet fråga om
han »inte will gratis oplägga en eller annan scholbok och utan
betalning för trycket, medan han har 20 tunnor Spanmäl af
Cronan för ingenting». Härtill nekade P., åberopande kongl.
brefvet den 12 mars 1689, som icke föreskref något sådant
vilkor. Konsistoriet hänsköt frågan till Kongl. Maj:t, som den
5 dec. svarade »att dessa 20 tunnor skola anses som en blot
benådning till tryckeriets ophiälpande, samt at han icke är
skyldig något gratis trycka för Consistorinm, Ungdomen eller
någon annam.

C. F. Broocman i Norrköping sökte platsen efter Pilecan,
men hans arfvinge och systerson anhöll att »thes morbroders
tryckeri måtte blifva bibehället emedan Boktryckaregesällen
Gabriel Björckegren är hugad och skicklig att thet förestå».
(Konsist. prot. den 20 jan. 1742.) Konsistoriet tillstyrkte den
12 aug. BJÖRCKEGRENS ansökning och fick den 13 jan. 1743 Kongl.
Maj:ts tillstånd. Han kallar sig »Linköpings Läns och Stichts
boktryckare». Under hans tid gjordes 1747 försök att till
läroverkets behof indraga spanmålsanslaget, som utgick till tryckeriet
allt sedan 1636; men det blef bestående. B. dog den 11 nov. 1757.
Enkan innehade sedan tryckeriet under en läng följd af år, eller
ända till början af 1795. Faktorer hos henne voro Fredrik
Schonberg 1767, 68 och Jonas Lindeblad 1768—85. Detta senare är
den 23 nov. lär

FREDRIK ScHONBERG ha blifvit antagen till boktryckare, och
han utsätter verkligen sitt namn ensamt under hela äret 1756,
men derefter heter firman FREDRIK SCHONBERG OCH BJÖRCKEGRENS
ENKA under åren 1787—93 i maj. Stilprof på 1 folioblad utgafs
17858. — Sedan förekommer firman

G. W. LOoNnDICER OcH BJÖRCKEGRENS ENKA 1793 och hela äret
1794. Under förra hälften af januari 1795 är firman åter D. G.
BJÖRN ocH BJÖRCKEGRENS ENKA. Under denna länglifvade enkas
tid stadfästade Kongl. Maj:t den 14 mars 1774 och 25 okt. 1786
spanmålsanslaget för henne personligen.

DiprIK GABRIEL BJÖRN, förut skådespelare och teaterförfattare,
umohade trx ckeriet 1(*!)—18()1 Han sokto redan i dec. 1794 att





1 l’.n uppgift om att en Johan Ptllbl Pilecan blef boktryckare 1728 har
befunnits ogrundad.



t
c
w

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svboktrhi/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free