Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKFRIHETSKOMITÉN.
banko- och riksgälds-verkens protokoll och handlingar rörande
ärender, hvilka böra hemliga hållas.» Derjemte stadgas i 8 108:
»Till tryckfrihetens vård skola riksens ständer vid hvarje
riksdag förordna sex för kunskaper och lärdom kände män jemte
justitie-ombudsmannen, som bland dem förer ordet. Desse
komiterade, af hvilka två, utom justitie-ombudsmannen, skola vara
lagfarne, ege sådan befattning att, i händelse någon författare
eller boktryckare innan tryckningen sjelf öfverlemnar dem en
skrift och begär deras yttrande, huruvida åtal derå, efter
tryckfrihetslagen, kan ega rum, skola justitie-ombudsmannen och minst
trenne komiterade, hvaraf en lagfaren, ett sådant yttrande
skriftligen afgifva. Förklara de deruti, att skriften må tryckas, vare
då både författare och boktryckare från allt ansvar frie, och
ligge det å komiterade. Desse komiterade skola väljas af riksens
ständer genom sex af hvarje stånd utsedde elektorer, som röste
samfäldt och icke ståndsvis. Afgår emellan riksdagarne någon
af de komiterade, välje de öfrige en behörig man, att det lediga
rummet intaga.»
På grundval af dessa paragrafer skulle således den nya
tryckfrihetsförordningen utarbetas. Härtill utsågs af riksföreståndaren
en komité, bestående af statsrådet G. Adlerbeth, lagman G.
Poppius, justitiekansleren H. G. Wachtmeister, hofkansleren G. af
Wetterstedt, biskop C. von Rosenstein och kanslirådet C. G.
Leopold, med bokhandels- och boktryckeri-ombudsmannen P. A.
Wallmark som sekreterare. Det af denna komité utarbetade
förslag öfverlemnades till 1809 års konstitutions-utskott, hvilket
i sin ordning oförändradt inlemnade det till rikets ständer, med
uttryckande af sin åsigt att förslaget var af ypperligt värde,
betraktadt som grundläggning för utöfningen af den kanhända
dyrbaraste bland ett folks rättigheter, men hyste tvifvelsmål
hnuruvida :detsamma i omständigheterna af dess utförande och
tillämpning eger all den fullkomlighet, som ett fritt, men
bestämdt bruk af tryckfriheten synes fordra. Det understäldes
riksens ständer, med anhåällan att, i händelse det icke skulle
antagas, utskottet måtte erhålla del af de anmärkningar, som
dervid inom riksstånden kunde göras, hvarefter utskottet
otvifvelaktigt skulle finna sig i stånd att på säkrare grunder och med
mera mogenhet uppfatta det yttrande och den till äfventyrs egna
utarbetning, riksens ständer kunde behaga af detsamma äska, och
derjemte en större skyndsamhet, genom redan kända erinringars
undanrödjande, befordras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
