Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅBO: FRENCKELL.
Hofkansleren förklarade den 25 april 1805 att han icke hade
något att invända mot detta kontrakt.!
Frenckell dömdes den 15 maj 1802 till 100 rdr böter derför
att han utan anmälan och erhållet tillstånd tryckt Kotzebues
komedi FElakt Lynne. Boktryckeri-ombudsmannen hade äfven
yrkat privilegiernas förlust; men då dessa egentligen tillhörde
akademien, ingingo de ej i domen.?
Magister docens GABRIEL ISRAEL HARTMAN sökte i sept. 1805
hos Kongl. Maj:t att få anlägga ett boktryckeri i Abo. I sin
skrifvelse yttrar han: »För kort tid sedan var jag uppförd på
förslag till filosofiska professionen vid Eders Kongl. Maj:ts akademi
här i Åbo, vid hvilken sysslas besättande Eders Kongl. Maj:t
allernådigst behagade utnämna den nu varande professorn i samma
vetenskap teologie licentiaten J. A. Lagus. Hoppet att genom
idkandet af vetenskaper och lärdom kunna subsistera med hustru
och barn försvann, då jag såg mig vara bland dem, som Eders
Kongl. Maj:ts nåd ej funnit godt att befordra vid detta tillfälle,
och då jag ej kan inse huru långt i en okänd framtid ett hårdare
öde skall trycka mig, ser jag mig tvungen, att ibland mängden
af möjliga företag, se mig om efter något yrke, vid hvilket jag,
utan att öfvergifva lärdomen och vetenskaperne, kan, jemte det
jag vinner ett understöd för min bergning, vara gagnande för
det allmänna....» Hofkansleren infordrade konsistorii och
boktryckaren Frenckells yttrande. Denne senare afstyrkte
naturligtvis och förklarade »att både det allmännas, konstens och sjelfva
! Enligt F. W. Pippings »Historiska underrättelser om Boktryckeriet i Finland»
skiljer sig det utskrifna kontraktets ordalydelse något från detta projekt.
? Efter 1809 erhöll Frenckell det officiela trycket och började drifva
bokhandel och pappersbruk. Han upptog 1814 sin son såsom kompanjon och dog den 19
okt. 1818. Tryckeriet öfvergick nu till sonen JOHAN CHRISTOPHER FRENCKELL III,
född den 17 juli 1789 och student 1804. Han utvidgade ytterligare affären och
anlade 1825 det första stilgjuteriet i Finland. Vid branden i Åbo 1827 förlorade
han största delen af sin stora förmögenhet, men upptog åter snart med kraft
affärerna. Då universitetet genom en förordning den 21 okt. 1827 flyttades till
Helsingfors, förlade äfven Frenckell sin egentliga verksamhet dit, och der uppsattes
största delen af tryckeriet, under det en mindre del fortsattes i Åbo. Nu började
Frenckell äfven utveckla en betydande förlagsverksamhet, hvarmed han fortsatte
till sin död den 16 april 1844. Efter denna tid öfvertogs affären af sönerna
FRANS VILHELM, JOHAN CHRISTOPHER (IV) och OTTO REYNOLD. Johan Christopher
dog 1856 och Otto Reynold 1880. Frans Vilhelm var född i Åbo den 19 mars 1821,
blef student i Helsingfors 1838 och var ensam egare af firman J. C. Frenckell & Son
sedan 1856. Jemte det han med nit skötte sina affärer, deltog han äfven verksamt
i det offentliga lifvet, var medlem af borgareståndet vid landtdagen 1863—64 och
talman i samma stånd 1867. Han blef 1868 adlad och deltog sedan såsom medlem
af ridderskapet och adeln vid landtdagarne 1872 och 1878. Han dog i Schweiz den
24 maj 1878. Affären fortsättes af hans barn och förestås af löjtnanten C. T. VON
FRENCKELL, hvilken på ett värdigt sätt häfdar det anseende firman redan sedan
länge egt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
