- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
600

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOETRYCKERI-SOCIETETEN.

Efter utfärdandet af 1810 års tryckfrihetsförordning förlorade
societeten sin officiella karakter och tvånget för boktryckare att vara ledamot
af societeten upphörde. Societeten fortsatte det oaktadt sin verksamhet,
ehuru med lika liten framgång som förut. Den frihet societeten erhöll
begagnades icke till att ombilda societeten till något bättre, utan
föranledde i början tvärtom till en nästan komplett overksamhet, hvilken
synes hafva fortfarit ända till 1823. Förnämsta orsaken till att
societetens verksamhet icke blifvit så utvidgad som den bort och behöft
torde väl få sökas i det förhållande att de boktryckeri-idkare, som lärt
yrket, oftast arbetat under små omständigheter, och bland öfriga de flesta
icke blifvit boktryckare för det direkta yrkets utöfvande, utan för att
begagna det såsom medel för ett annat ändamåls vinnande, vanligen
utgifvandet af en tidning, stundom förläggandet af böcker. Boktryckeriets
drifvande har således i de flesta fall icke varit hufvudsaken och har
derför icke heller kunnat väcka något synnerligt intresse hos egaren. Här
saknades den drifkraft som hos handtverkare ofta yppar sig, nämligen
kärleken till det yrke de lärt och utöfva; boktryckaren har nöjt sig
med att han fått sin tidning eller sina förlagsartiklar tryckta med minsta
möjliga omkostnader, och under sådana förhållanden har han naturligtvis
icke heller mycket bekymrat sig om Boktryckeri-societetens verksamhet.

Tyvärr saknas alldeles societetens protokoll före 1802. Från denna
tid t. o. m. 1811 sammanträdde societeten 3—16 gånger om året, men
derefter synes societeten icke hafva haft några sammankomster förr än
år 1817, att sluta af en rundskrifvelse af den 15 juli 1816 från
societetens notarie L. Hammarsköld, deri societetens i staden varande
ledamöter anmodas »1) att underteckna hosföljande gesällbref; 2) genomse
hosföljande handlingar...; 3) genomgå bifogade räkningar öfver societetens
inkomster och utgifter under åren 1812—1816 samt, ifall räkningen
godkännes, då aflemna det tillskott af 2 rdr 17 sk. 6 rst. bko per person,
som erfordras på det att vaktmästaren nu måtte erhålla sin lön för
förlidet år, samt notarien utfå hvad som för honom på densamma innestär».
1817 egde två sammanträden rum och 1818 ett den 16 febr., »då
huldoch trohetseden aflades, och beslöts att nästa söndag kl. 12 arbetarne
skola samlas för att aflägga eden». 1I okt. 1823 förenade sig samtlige
närvarande ledamöter om »att med hänsigt till vigtigheten deraf, att
societeten oftare kunde råkas för att öfver åtskilliga angelägenheter,
synnerligen i afseende på arbetarne, deras aflöning o. s. v. samrådas, i
en cirkulerande skrifvelse eller ett protokolls-utdrag föreslå sina
frånvarande medbröder att stadga det beslut, att hos societetens ordförande
anhålla, det han ville ordentligen hvarje halfår, fjorton dagar före hvarje
messa, sammankalla societeten, der då icke allenast alla kuranta
expedi
konungen lemnade åt alla, äfven de allra minsta ärenden af detta slag. Till ett bevis
derpå får jag endast anföra den minnesvärda händelsen, då en boktryckerilärlings
uppförande. som blifvit öfverklagadt, måste på nådig befallning, efter förloppet af en
viss förelagd pröfningstid, hos konungen sjelf omedelbarligen ånyo anmälas, och dess
eget höga beslut deröfver afvaktas... Men de många och grannlaga befattningar,
hvilka således tillhörde denna societet, drabbade förnämligast mig, såsom hennes
ordförande, och i denna egenskap ensam ansvarig för uppfyllandet af alla de
skyldigheter, hvilka ålågo henne gemensamt eller såsom korporation betraktad; hvarföre ock
de befallningar som angingo societeten ofta till mig personligen adresserades ...»


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svboktrhi/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free