- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
12

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

DANSLEKAR pl ISLAND.

Danslekens anor i Norden gå långt tillbaka. Den
omtalas redan i de gamla sagorna, och från 1119
förtäljer Sturlunga sagan om ett gästabud på Island, der bland
andra förlustelser äfven förekommo lekar med dans (dans
-leikr16). Dessa danslekar voro förblinda med sång. så
att man dansade efter melodien af en visa, hvadan också
stundom sjelfva visan kallades dans. "Thord," berättar
Sturlungasagan, "gaf hästen en ryckning och qvad
Ijiule-ligen denna dans: "Mina sorger äro tunga som bly"16).
Dansvisorna voro än af erotiskt innehåll än af satiriskt.
I nyssnämnda saga berättas, huru Kolbeins följeslagare,
som då voro med Brand Kolbjörnsson, brukade sjunga
satiriska danssånger (dansageörd) och det kom till Tliords
öron och lian tyckte ej derom, men när Brand fick höra
deras smädelser (flymtan), had ban dem ej fara med slikt
otyg, utan upphöra dermed, ty deraf kunde blott ondt och
ej godt komma "). Att med ordet "dansageörd" här
menas en satirisk sång, synes af bela sammanhanget, enär
ordet sättes liktydigt med "flymtan" (libellus famosus,
calumnia); och att just detta ord blifvit valt som
uttryck för satirisk sång, tyder på, att dessa sånger användts
eller kunnat användas som dansvisor. Troligen hafva de
dansande äfven med miner och åtbörder gäckande härmat
den eller dem, som visan syftat på. Den helige Jon
Ög-munders saga omtalar kärleksvisor (mansöngsvisur) såsom
begagnade till dans, och synes det af sättet, hvarpå dessa
omtalas, som om de utförts som växelsånger emellan män
och qvinnor. Det heter: "Innan den helige Jon blef
biskop fanns en allmänt omtyckt lek, hvaruti karl skulle
under dans sjunga mot qvinna vekliga och oskickliga sånger
och qvinna mot karl kärleksvisor;" i en annan redaktion

nära "200 dansar och lekar. Smärre samlingar finnas uti Rich.
Dybecks Runa, häftena 2 o. 4 (Stockh. 1842—43), i Nicolovii
"Folklifvet i Skytts härad" (Lund 1847), och i N. Liljas "Violen,"
Kalender (Lund 1841). — Sturlunga sagan (i 1. c. 13. — ">)
Sturl. saga 10 |j c. 25. — ") Sturl. saga 7 p c. 39.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free