Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
HUMANISMEN.
gällande uppfattningen af lifvets vigtigaste frågor en
noggrann pröfning. Grekiska inhemtade man icke så mycket
för att njuta af de gamles verk. som mera för att kunna
läsa biblen. Under ifrigt motstånd från skolastikernas
sida, ropade de tyska humanisterna på folkbildning ocli
medverkade till anläggande af gymnasier och folkskolor.
Stödjande sig på de gamles lära och exempel, sökte de
utbilda sinnet för manlighet och fasthet, ville de
framkalla borgerliga dygder och yrkade på den fria
lneuuisko-rätten. Så blefvo humanisterna reformationens förelöpare,
i deras skola hade reformatorerna gått och från deras
rustkammare lånade de vapen. Under det Reuchlin
(1455—1522) kämpade för en fri vetenskap i förening med
renhet ocli energi i karakteren, kämpade Luther för en
fri kyrka och Ulric v. Hutten för ett fritt
fädernesland 3).
Hade den italienska humanismen en estetisk
karakter, så är sålunda den tyska humanismen uteslutande
etiskdidaktisk. Det var också hufvudsakligast de gamles
moraliska. retoriska och historiska skrifter, hvilka lästes och
öfversattes. Väl sträckte sig intresset äfven till de
poetiska skrifterna, men äfven de indrogos uti det allmänna
sedliga ändamålet och gällde icke något för sig. På den
poetiska kulturen i Tyskland har humanismen utöfvat
endast ett ringa inflytande. Med undantag af kyrkosång och
folksång stod all annan poesi i didaktikens sold.
Reformen i vetenskap och kyrka tog för mycket krafterna i
anspråk. för att man skulle haft tid eller lust att sjunga för
sångens egen skull.
Utan allt inflytande pä den tyska poesien kunde dock
icke tidsrörelsen vara. och hvad särskilt dramat angår, så
fick det under reformationstidehvarfvet en i åtskilligt
förändrad karakter. De i samtiden verkande magterna,
frågorna för dagen, blefvo nu stundom ämnen för skådespel.
2) Cholevios, s. o. s. 218 o. föl).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
