- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1906 /
10

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rikedom. Novell af Oscar Levertin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

släktadt, något visst uttråkadt och förbrukadt. Det fanns
ett enda undantag, en bjässe med kopparfarg och all
köttets glädje. Men det var ingen affärsman, utan en
godsägare, ingift i kretsen. Själfva Gabriel Isaksson, den
enda juden i sällskapet, ledaren af landets största enskilda
bank, hvilken på afstånd liknade en assyrisk furste, erbjöd
vid närmare betraktande ett modernt, förfinadt utseende.
Hvita strimmor, finkrusiga som silfverfiligran, slingrade
genom hans hår och skägg; ögonen blänkte dystert. Han
rörde med en sked i sitt champagneglas för att få bort
kolsyran — han hade dålig mage — med en min, som
han midt i festen hemligt njöt af alltings förgänglighet.

Samtalet hade länge gått trögt. Herrarna hade redan
sins emellan ätit en hel rad af dylika middagar denna
vinter. Kanske Bengt Kusels ovanliga närvaro lade band
på frispråkigheten. Han var en sorts förlorad son, som
förlåtits och bättrat sig, men ändock betraktades med
misstro. Som student hade han rymt hemifrån. För att
slippa. undan de förbannade penningarna, hade han skrifvit
till sin far, gamle Thomas Kiisel. Han hade lefvat i
proletärkvarteren i London och uppträdt som socialistisk
agitator. Så berättades det åtminstone. Men kapitlet var
oklart och lämnade legenden spelrum. Nu var han sedan
flera år i firman och uppförde sig oklanderligt. Men hans
nästan dagliga gåfvor och donationer till de underligaste
ändamål — det var som penningen formligen brände hans
händer — visade att han icke var säker i själ och hjärta.
Lik en orostiftare föreföll han dock minst af allt. Blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1906/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free