Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höghet och allvar. Fyra sörjande genier hålla hans vapen. Materialet är marmor
af olika färger.
Enligt en utsago, som dock ej går längre tillbaka än till 1777, skall arbetet
vara af italienskt ursprung. Så berättar nämligen i sin dagbok den lärde
astronomen J. Bernouilli, som då besökte Danzig och först ledde uppmärksamheten på
det förglömda konstverket. Mot riktigheten af detta antagande talar såväl
materialet som dess behandling äfvensom den korta tiden (febr. 1594 — febr. 1596)
från beställningens utfärdande och till
konstverkets fullbordande. Det ligger
utan tvifvel närmare att anse det
såsom ett i Danzig utfördt arbete.
 |
| Bild 86. Epitafium, Storkyrkan, Stockholm. |
Gustaf Banérs grafvård i
Uppsala domkyrka. (Se plansch.) Under
den senare vasaperioden blefvo, i
sammanhang med adelns stigande
betydelse, monumental-grafvarna talrikare.
De enkla grafstenarna voro ej längre
tillräckligt praktfulla. Bilder af de
aflidna framställdes fortfarande gärna å
monumenten, i hvilka vi för öfrigt möta
den samtida arkitekturens ofta
öfverdrifna former och yppiga, icke alltid
behagfulla ornamentik. Alstren af
denna ur konsthistorisk synpunkt så
intressanta småarkitektur återfinnas i
domkyrkorna och de större
stadskyrkorna samt i patronatskyrkorna på
landet.
Ett af de ansenligaste
minnesmärkena af detta slag, jämförligt med
de ofvan omtalade konungagrafvarna från den äldre vasatiden, är grafvården i
Uppsala domkyrka öfver den år 1600 i Linköping afrättade Gustaf Banér och hans
änka Kristina Sture, som afled 1628. Inskriften »Aris Claess. Haerlemensis
i[n]ventor et fecit A:o 1629» ger oss upplysning om konstnären, hans härstamning och
tiden när arbetet utförts. Aris Claesson var under några år verksam i Sverige,
1628 hade han utfört en »afritning på (d. v. s. en plan till) Riddarhuset», och 1630
utförde han bilder till en vattenkonst för amiralen Karl Karlsson Gyllenhielm.
I Banérgrafvens hela anordning har konstnären varit trogen de från
medeltiden härstammande traditionerna. De döda makarne hvila sofvande på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:50:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svenbygg/0131.html
