Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I konstnärligt afseende anmärkningsvärd är gatufasaden. Midtpartiet (se
plansch) prydes af fyra genomgående, doriska pilastrar, på sidopartierna motsvarade
af lisener, detta för den svenska arkitekturen så betecknande motiv. Härtill
komma de utomordentligt prydliga fönsterinfattningarna med därunder anbragta
festoner samt den låga segmentgafveln med sitt rundfönster, hvars inramning hålles
af tvenne vackert modellerade sjöjungfrur. Frisen med de på utlänningen och
krigaren hänsyftande pilgrimsmusslorna och krigiska emblemen gör ett personligt
intryck. En ståtlig, numera borttagen fritrappa förhöjde fordom det helas verkan.
 |
Bild 107. Plan af våningen 1 tr. upp,
Wertmüllerska huset, Stockholm. |
Grundplanen (bild 107) visar en åt
gatan belägen lång rektangulär
hufvudbyggnad, från hvilken inåt tomten
sträcka sig tvenne flyglar. Mellan dessa
befinner sig ett särskildt utbyggdt
trapphus, en anordning som återfinnes vid
flera svenska herrgårdar. (Jfr planen
af Mälsåker.) Af inredningen finnes
med undantag af några stucktak föga
i behåll.
Byggmästaren är ej bekant, men
för så vidt ritningen ej omedelbart
härstammar från Holland, kan man tänka
på Jean de la Vallée. Man jämföre
fönsterarkitekturen och den plastiska utsmyckningen med likartade element på
riddarhuset. Ett enastående exempel är huset för öfrigt ej; n:r 10 Skeppsbron
likaså med pilastrar, lisener, festoner och segmentgafvel tyckes hafva utgått från
samme konstnärs hand.
Riksbanken. Den första bankinrättningen i Sverige fick sina privilegier
1656 och leddes af kommissarien Johan Palmstruch och meddelägare. På grund
af missbruk upphäfdes den 12 år senare; en rikets ständers bank upprättades
genom beslut den 22 sept. 1668, och för densamma förhyrdes till en början lokal
i det ofvan omtalade Axel Oxenstiernska palatset.
Ett särskildt bankhus byggdes emellertid under ledning af Nikodemus
Tessin d. ä. Det erhöll sin plats i södra delen af den egentliga staden, där det
s. k. gamla packhuset hittills varit beläget. Inflyttningen ägde rum den 11
februari 1680. Den 2 maj 1694 erhöll Nikodemus Tessin d. y. uppdrag att
utvidga huset; denna ombyggnad var färdig 1707. Ytterligare en tillbyggnad
företogs 1734 genom Karl Hårleman.
I den mot Järntorget vända fasaden (se plansch) når den af Tessin d. ä.
eftersträfvade klassiska enkelheten enligt romerska förebilder sin höjdpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:50:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svenbygg/0189.html
